Små barn ända ner till ett års ålder ska användas som försökskaniner för en teknik som kan skada deras hälsa och utveckling. Det är innebörden av regeringens och Skolverkets beslut att digitalisera skolan och förskolan.
Besluten har fattats utan vetenskapligt stöd. Tunga organisationer som WHO, den europeiska barnläkarföreningen EPA och American Pediatric Association varnar för följderna.
Vart fjärde spädbarn (0–1 år) i Sverige använder internet dagligen. Bland ettåringarna vart tredje barn. Bland fyraåringarna i stort sett alla.
Föräldrarna är de som kan och ska skydda barnen. Men många föräldrar är själva fast i ett skärmberoende och är omedvetna om eller vägrar se riskerna för barnen.
Regeringens och Skolverkets beslut om digitalisering av skola och förskola innebär att barn ända från bebisstadiet upp till vuxen ålder tvingas in i en teknik vars konsekvenser för deras hälsa och utveckling inte är utredda.
”Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens” heter det i regeringens nationella digitaliseringsstrategi.
Något vetenskapligt stöd för beslutet finns inte, och pedagogerna har inte fått några riktlinjer för hur de digitala verktygen ska användas. Det råder till exempel fortfarande osäkerhet huruvida barn och lärare får ha sina mobiltelefoner påslagna under lektionstid, trots att de kan innebära väsentliga störningar av undervisningen.
Istället är det åratal av framgångsrik lobbyverksamhet och påtryckningar från dataindustrin som ligger bakom regeringens digitaliseringsbeslut. Regeringen vill gynna telekomindustrin, även om det sker på bekostnad av barns hälsa och utveckling. I min förra artikel om digitaliseringen av skola och förskola skrev jag om hur dataföretag som Google, Microsoft och Apple är i full färd med att lägga under sig den jättemarknad som skola och förskola utgör. Barn som fångas upp från späd ålder och binds till olika företag kan förväntas bli trogna kunder hela livet.
I och med regeringens och Skolverkets beslut har digitalisering blivit en mångmiljardindustri som får databranschen att gnugga händerna. Redan har 280 av samtliga 290 kommuner antingen inlett eller planerat kommande satsningar på elevdatorer för varje elev i någon av sina skolor. Ingen vågar stå emot och riskera att ses som omodern och bakåtsträvande.
Med marknadsföring som riktar sig direkt till lärarna, till exempel kostnadsfria programvaror som är specifikt skapade för skolor, erbjuder företagen lärarna åtråvärda statusmarkörer som ”certifiering” – något som utåt framstår som en kvalitetsstämpel, exempelvis ”Microsoft Certified Educator” eller ”Apple Teacher”.
”Det övergripande målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter” skriver regeringen.
”Världsbäst.” Igen.
Tyvärr är regeringen inte världsbäst på att göra konsekvensanalyser eller underbygga sina beslut med forskning. Tvärtom upptäcks ofta allvarliga brister i att underbygga beslut med fakta, vilket bland annat en granskning av Riksrevisionen visar. ”Tänk aldrig efter före!” tycks vara det som gäller. På experimentområdet skola och förskola styr samma princip, och barnen blir försökskaniner.
”Fram träder en bild av att skolans digitalisering har drivits av kommersiella aktörer snarare än vetenskapliga intressen. IT-företagen har framgångsrikt skapat en bild av ett föråldrat skolsystem i behov av stora förändringar, samtidigt som de har erbjudit sig att sälja lösningen på samma problem” skriver läraren och skoldebattören Isak Skogstad i en debattartikel på sajten Kvartal.
Internet går allt längre ner i åldrarna. De stora förändringarna de senaste fem åren har skett bland de yngre barnen, rapporterade Internetstiftelsen för två år sedan – en utveckling som har accelererat.
Redan vid två års ålder har fyra av fem barn (80 procent) börjat använda internet. Mer än hälften av barnen som är tre år och äldre är nu dagliga användare. Surfplattan är det redskap som små barn använder oftast.
80 procent av 2–3 åringarna använder surfplatta, och en dryg tredjedel (35 procent) gör det dagligen. I åldrarna 4–11 år är det mer än 90 procent av barnen som använder surfplatta, och mer än hälften gör det dagligen.
Barnläkare och skolläkare är oroliga över att nu också de allra minsta barnen med sina mycket känsliga och sårbara hjärnor utsätts för skärmtid, det vill säga tid då de exponeras för surfplattor, datorer och mobiltelefoner. Utan information om riskerna installeras trådlösa datanätverk i skolorna, och eleverna får varsin läsplatta eller bärbar dator. Genom sina organisationer Barnläkarföreningen och Skolläkarföreningen har läkarna protesterat mot digitaliseringen – hittills utan framgång.
”Ett riskfyllt experiment med barnens framtida hälsa.” Så ser den samlade forskningen på ökad skärmtid för små barn. Det gäller inte bara den direkta påverkan som sker via bildskärmen, utan också att barns behov av fysisk aktivitet och kommunikation ansikte mot ansikte blir lidande. Minskad fysisk aktivitet leder till barnfetma, som ökar risken för diabetes och andra sjukdomar.
Europeiska barnläkarföreningen EPA förordar noll timmar skärmtid för barn under 3 år, 0,5–1 timme för barn 3–12 år och 1,5–2 timmar för barn 12–18 år.
Amerikanska barnläkarföreningen, American Pediatric Association, rekommenderar ingen skärmtid alls för barn under 2 år. För barn mellan 2 och 5 år ska skärmtiden vara högst en timme per dag och i sällskap av vuxna som hjälper barnet att förstå vad det ser. Australien var först med att digitalisera skolorna men har backat efter katastrofala PISA-resultat.
”Ökad digitalisering i förskolan strider mot samlad forskning om skärmtid för små barn. Barnens totala skärmtid riskerar att bli oförsvarlig” skriver universitetslektor Ann-Christin Sollerhed i en artikel i Svenska Dagbladet.
”Barns skärmtid i hemmen är hög, vilket redan innebär hälsorisker. Om skärmtiden utökas ytterligare i förskolan blir barnens totala skärmtid oförsvarligt hög.”
Lina Hedenius är barnläkare och skolöverläkare i Visby. Liksom sina kolleger vet hon mycket om barns hjärnor.
Hon vet att barns hjärnor är extremt känsliga och sårbara. Människohjärnan börjar utvecklas redan i vecka 3 hos fostret och är inte färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern. När det gäller att exponera barn för en teknik som inte är bevisat ofarlig måste försiktighetsprincipen gälla, menar hon.
”Det finns ingen vetenskaplig grund att stå på, och barnets hjärna är särskilt sårbar. Den utveckling vi ser stämmer tyvärr med de farhågor man försökt förmedla de senaste tio åren.”
”Beslutet om digitalisering är inte genomtänkt, om jag ska uttrycka mig milt. Pedagogerna har inte fått några riktlinjer. Får till exempel mobiltelefoner vara påslagna i klassrummet? Det har skapats ett ingenmansland där ingen vet vad som gäller” säger Lina Hedenius.
Hon varnar för hälsoeffekterna av den tid som barn tillbringar framför någon form av dataskärm. Allt fler rapporter kommer om samband mellan skärmtid och psykiska besvär hos barn, bland annat en studie som visar en koppling mellan skärmtid och depressioner och självmordstankar hos flickor i tonåren – den grupp som surfar på sociala medier i sina mobiler mest av alla. Sju av tio tonårsflickor pysslar med sina mobiltelefoner hela tre timmar om dagen i genomsnitt, visar en ny kartläggning av ungas fritidsvanor som Statens medieråd gjort.
Användning av olika former av bildskärmar skapar stress. Mobil och skärm är beroendeframkallande via spel och sociala medier. Barnet får svårare med socialt samspel, sämre motorik och sämre språkutveckling. Snabb växling mellan olika aktiviteter och snabba uppdateringar ger ökade halter av stresshormonet kortisol, som alstras i binjurarna och ökar aggressiviteten hos användaren.
Men de snabba knapptryckningarna och växlingarna ökar också produktionen av signalsubstansen dopamin i hjärnan. Det ger lustfyllda kickar men skapar också ett beroende och ger rejäl abstinens. När behovet inte ständigt tillgodoses klättrar barnet på väggarna och blir otåligt och aggressivt.
Negativa effekter märks på barn redan efter en och en halv timmes skärmtid. Efter två timmars skärmtid blir problemen ännu tydligare: koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, irritabilitet, aggressivitet, sömnproblem och svårighet att sitta stilla. Sömnproblemen är kopplade till hormonet melatonin, som produceras av tallkottkörteln. Normalt stiger melatoninhalterna vid 20-tiden på kvällen, men produktionen påverkas av strålningen från dataskärmar.
I ett flytande ingenmansland utan regler är föräldrarna givetvis de viktigaste personerna för att skydda sina barn från hälsorisker.
”Barnen har inte en chans att värja sig. Det är inte rimligt att lägga ansvaret på barnen att de ska avstå, för det är så potenta stimuli. Skärmarna skapar ett beroende som är i klass med rökning” säger Lina Hedenius.
I dag har så gott som varje barn från åtta års ålder en egen mobiltelefon. Flera undersökningar på unga mobilanvändare har visat att de barn som använde mobilen mest också hade sämre psykisk hälsa och ökad förekomst av huvudvärk och sömnstörningar. Upprepad forskning har också visat att mikrovågsstrålning från till exempel mobiltelefoner kan skada hjärnceller, försämra minne, koncentrations- och inlärningsförmåga. Mer än 200 undersökningar har visat skadliga effekter på nervsystemet.
Strålskyddsstiftelsen, som samlar information om biologiska effekter av mikrovågor från olika bildskärmar, påpekar att ingen tidigare barn- och ungdomsgeneration har exponerats i så hög grad och så länge som de som är barn och unga i dag. En liten kropp som växer är ytterst känslig för miljöpåverkan, och riskerna med den nya trådlösa tekniken är därför särskilt höga för barn och ungdomar.
Vanliga symtom av strålning från skärmar som rapporteras allt oftare är bland annat:
• Irritation
• Ångest
• Nedstämdhet
• Stress
• Hudutslag
• Sömnproblem
• Huvudvärk
• Yrsel
• Koncentrationssvårigheter
• Trötthet
Strålskyddsstiftelsen skriver:
”Få vet att strålningen är klassad som möjligen cancerframkallande, klass 2B, av det Internationella Cancerforskningsinstitutet IARC, att den kan orsaka hjärntumörer och andra cancerformer. I samma klass finns även bly och DDT. Idag anser ledande experter att klassningen för mobilstrålning bör skärpas till klass 1.”
Föräldrar har både rätt och skyldighet att skydda sina barn från allt som kan skada dem. Här är problemet att majoriteten föräldrar själva är beroende av mobiltelefoner och andra skärmar och upplever de praktiska fördelarna som så stora att de inte vill höra talas om några hälsorisker, varken för egen del eller för sina barn.
”Barn är inte små vuxna. De befinner sig i ständig utveckling” säger Lina Hedenius. Hon arbetar bland annat med föräldragrupper, föreläser och försöker göra föräldrarna medvetna om digitaliseringens hälsorisker.
Jag frågar henne hur föräldrar i allmänhet reagerar när de till exempel får veta riskerna med att barnen använder mobiltelefoner.
”Dagens föräldrar är 70-80-talister som själva är fast i ett beroende. De tycker att det är barnens rättighet att ha en mobiltelefon” säger hon och sammanfattar kort de krav som barn- och skolläkare driver:
- Förskolan, de minsta barnen, ska inte ha några skärmar över huvud taget.
- Alla skolor ska ha en genomtänkt skärmpolicy som bygger på forskning och kunskap om barns känsliga hjärna.
LÄS OCKSÅ:
Digitalisering, del 1: Regeringsbeslut: ettåringars hjärnor ska digitaliseras
————————————————————————
Tillförde den här artikeln dig någonting? Gav den dig kunskaper, tankar och insikter som du inte hade tidigare? Jag arbetar med professionell journalistik och skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.
Jag är tacksam om du vill stödja mitt arbete genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:
Swish 073 594 52 69
Bankgiro 111-9072
Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290
Swift-BIC-kod ELLFSESS
Varmt tack för din gåva!
Julia Caesar 