Varmt välkomna ska ni vara till ett av alla framkrystade program i SVT som ni arma tittare tvingas betala för med era surt förvärvade skattepengar. Som ni vet låtsas vi informera om angelägna samhällsfrågor som pöbeln därute borde känna till, men självklart har vi redan bestämt vad ni ska tycka. ”Kontantdöden” har vi kallat programmet, visst låter det häftigt?
Jaha, nu sitter vi här, några slätkammade och politiskt korrekta kvartskändisar av innerstadstyp i 35-50-årsåldern som SVT har plockat ihop för att vi ska låtsas diskutera en angelägen samhällsfråga. I kväll handlar det om kontantdöden.
SVT kunde ha sparat på programtiden och våra arvoden. Egentligen tycker vi ju likadant, vi som har valts ut för att medverka. Fast det är klart, att få en hacka för att positionera sig genom att visa upp sig och haspla ur sig några korkade och partiska kommentarer, det är aldrig fel. Det ska inte behöva ta många minuter att komma fram till att vi är fullkomligt överens.
Ni lägger väl förresten märke till den industriella miljön med tegelväggar och järngaller för fönstren? Lite chict rufft så där. Vi vill ju gärna framstå som arbetarklass, men inte vilken kattskit som helst utan arbetarklass av globalt de luxe-snitt, och miljön ska såklart matcha våra åsikter. Då är en tegelvägg ett måste. Den gör sig dessutom jättebra mot nagellacket som vi tycker om att vifta med. Så vi fick ta en match med sändningskoordinatorn, eller var det dialogredaktörproducenten?
Carolina Neurath, programledare, 35:
När använde ni kontanter senast?
Elin Helander, beteendevetare, 34:
Bra fråga! Jag har en ettåring som får leka med min mobil hela tiden, och då såg jag häromveckan att det trillade ut någonting ur fodralet som jag inte kände igen. Det var en 50-eurosedel som jag hade när jag reste utomlands före coronan. Jag hade inte saknat den, och jag tjänar så bra så 50 euro hit eller dit kan kvitta.
Niklas Arvidsson, universitetslektor och docent i industriell dynamik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, 49:
Det är flera år sedan. Det var i december 2019 när jag var i Portugal och föreläste om det kontantlösa samhället. Då tänkte jag att jag skulle göra ett litet experiment sådär och vara utan kontanter. Det var en utmaning, tyckte jag. Men när jag åt på krogen blev jag tvungen att gå till en bankomat och ta ut kontanter, för de accepterade inte mitt kort. Det var faktiskt ganska traumatiskt. Lustigt folk, portugiserna.
Anna Kinberg Batra, 50, utredare av statens roll på betalningsmarknaden:
Kontanter? Jo, det var visst någon gång i somras när vi var nånstans ute på vischan och skulle köpa en korv. De tog inte kort! På vischan verkar de inte ha uppfunnit kort än. Annars, för oss stockholmare, ligger kontanterna ju bara i plånboken och skräpar, utan att ge någon avkastning.
Stockholmare är smartare än lantisar, som jag brukar säga. Jag menar, de stackarna bor ju på landet av en anledning.
Programledare Carolina Neurath, 35:
Det är inte helt lätt för oss innerstadsbor, som inte har åtta mil tur och retur till närmaste bankomat, att känna igen kontanterna. Så nu ska vi göra ett litet test, ha ha. Ni vet – inget tv-program utan tävling! Svenska folket älskar tävlingar!
Vilka kända svenskar är avbildade på sedlarna? Vi börjar med den här. Vem döljer sig på 100-kronorssedeln?
Oj, det blev väldigt tyst.
(Pust och suckar från de medverkande).
Niklas Arvidsson, universitetslektor och docent i industriell dynamik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, 49:
Taube.
Anna Kinberg Batra, statlig utredare, 50:
Jag skulle nog hålla med om Taube.
Carolina Neurath, programledare, 35:
Det var Greta Garbo. Vi testar 200-lappen då.
Ingen kan svara.
Carolina Neurath, programledare, 35:
Det är Ingmar Bergman på 200-lappen.
500-lappen då?
Anna Kinberg Batra, statlig utredare, 50:
Jag har inte sett en sån där på flera år!
Carolina Neurath, programledare, 35:
Det är Birgit Nilsson. Men deppa inte ihop för att ni inte kan ens elementära saker. Det är inte lätt för människor av vår sort att känna igen sedlar som vi aldrig använder, och vem har för övrigt i dag en susning om vem Birgit Nilsson var? Själva hör vi givetvis till de 90 procent som går i täten för att avskaffa allt som är gammalt och mossigt. Ni fattar väl att det är därför vi har bjudit in er.
De ynka 10 procent som envisas med kontanter och de som inte ens har dator eller mobiltelefon – herregud, man tror inte det är sant att sådana människor finns! Jag har i varje fall aldrig träffat på någon på Östermalm. Den utdöende folkspillran får väl klara sig bäst de kan. Det är ju mest äldre och funktionshindrade som förhoppningsvis snart har dött ut. ”Deplorables” som Hillary Clinton så träffande formulerade det.
De får ta och rycka upp sig! Alla kan inte ha det lika förspänt som vi, det begriper väl vem som helst. Bankerna är faktiskt inga handikappinrättningar. Har Frälsningsarmén lagt ner?
Vi anstränger oss nu för att tillfälligt lämna idiotnivån och drar en kort story om kreditkortets historia. Men för att tittarna inte omedelbart ska stänga av tv:n tyckte vår musiksättardialogproducentkoordinator att vi var nödsakade att dra på med latinamerikansk bakgrundsmusik. Tittarna kan vara tacksamma över att vi inte slår till med värsta skränpopen. Vi var faktiskt lite oeniga om musikvalet när vi skissade på programkonceptet. Ingen föreslog Birgit Nilsson.
Anna Kinberg Batra, statlig utredare av kontanter, 50:
Jag kom in i finansutskottet i riksdagen för elva år sen, det var före Swish och innan alla började använda bank-ID. Vårt land var redan digital-redo och hyfsat hjärntvättat.
Vi som räknas var redan bra på PC, Internet och bredband, och sen har det bara flutit på utan att en enda jäkel har frågat sig vilka konsekvenserna blir. Med hjälp av cononan har det verkligen tagit fart! Lustigt sammanträffande!
Elin Helander, beteendevetare, 34:
Ja, coronan tvingar in alla som annars skulle vara sist på bollen. Som de äldre. Nu är de ju tvungna att handla mat online om de inte ska svälta ihjäl.
Exakt så ska en slipsten dras. Tvång, men på ett sånt sätt att folk tror att de väljer själva. Som i vilken totalitär diktatur som helst.
Niklas Arvidsson, universitetslektor och docent i industriell dynamik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, 49:
I början av pandemin gick mängden kontanter upp lite grand. Folk lagrade helt enkelt kontanter hemma.
Anna Kinberg Batra, statlig utredare, 50:
Ungefär som man lagrar toalettpapper.
Niklas Arvidsson, universitetslektor och docent i industriell dynamik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, 49:
Jag hörde förresten en lustig historia om gamlingar häromdagen. Många sitter ju isolerade i hemkarantän sedan nästan ett år på grund av coronapandemin. Men de som inte har mobiltelefon kan inte handla mat på nätet. Man måste nämligen uppge ett mobiltelefonnummer för att få igenom beställningen. Annars blir man utan mat.
På något ställe ute i bushen har de visst löst det så att gamlingarna får uppge butikens mobiltelefonnummer. Då går beställningen igenom. Så när butiken ringer SMS till foliehattarna och säger att leveransen är på väg ringer de alltså till sig själva, ha ha!
Carolina Neurath, programledare, 35:
WHO gick ut och varnade för att sedlar kan smitta. Tror ni att folk tycker att kontanter är äckliga?
Anna Kinberg Batra, statlig utredare, 50:
Kan man sköta det hemifrån och utan att ta i någon levande människa så är det naturligtvis skitbra. De som ser dåligt till exempel är nu så illa tvungna att betala digitalt, och det har gett ett stort uppsving!
Inte för gamla och synskadade naturligtvis, men det är företagen som tjänar på det som ligger mig varmast om hjärtat.
Carolina Neurath, programledare, 35:
Mängden kontanter ökar i alla länder utom Sverige och Norge. Varför är vi så annorlunda? Vi är inte landet lagom längre.
Anna Kinberg Batra, statlig utredare, 50:
Swish och bank-ID i mobilen har liksom satt standarden på bred front. Det är inte bara såna som vi, utan alla använder det – tror jag åtminstone – och det funkar nästan överallt – tror jag åtminstone. Men jag har inte kollat.
Carolina Neurath, programledare, 35:
Kan det inte handla om integritet också, att vi är godtrogna?
Niklas Arvidsson, 49, universitetslektor och docent i industriell dynamik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm:
Utomlands tycker de det, i Tyskland till exempel. Det måste bero på kriget. Men vi kan lika gärna vända på det och säga att vi svenskar har ett underbart stort förtroende för staten och för institutionerna, vi litar på dem rakt av och hyser en enda enkelspårig kollektiv tanke. Ett lydigare och mer lättmanipulerat folk finns inte, inte ens i Nordkorea. Tyskar har inte alls samma tillit till systemet.
Anna Kinberg Batra, 50, statlig utredare:
Nu ska vi inte fördjupa oss i säkerhets- och integritetsaspekterna. Dem låtsas vi inte om. Spela lite mer latinamerikanskt istället!
Carolina Neurath, programledare, 35:
Anna Kinberg Batra, du utreder ju om Sverige ska bli det första samhället i världen utan kontanter. Berätta – vad är det du tittar på?
Anna Kinberg Batra, 50, statlig utredare:
Vi kan bli det om vi vill. Vi har blivit så oändligt mycket mer digitala till vardags. Hur vi ska bära oss åt när det är strömavbrott eller när Internet ligger nere – det har jag inte den blekaste aning om. Men jag har ju ett par år på mig att fundera, och under tiden får jag bra betalt.
Jag utreder inte frågan förutsättningslöst, då vore det ju ingen statlig utredning. Mitt mål är att vi alla ska öppna våra hjärtan och appar, som Fredrik sa. Jag tror aldrig att lösningen är att vrida tillbaka klockan, eller att stoppa digitaliseringen.
Vi är moderna människor, inga fossiler. Det finns alltid motstånd mot varje samhällsförändring. Folk vet helt enkelt inte sitt eget bästa. Det är bara att meja ner motståndet och köra över dem.
Carolina Neurath, programledare, 35:
Det finns en del risker och baksidor med det kontantlösa samhället, har jag hört. Det tycker i alla fall fossilen Björn Eriksson och fossilgruppen Kontantupproret. Vi ska vara generösa och släppa fram honom och motvilligt lyssna på honom en stund.
Anna Kinberg Batra, 50, statlig utredare:
Det kommer att fungera, för det måste fungera. Jag kan dra den om Rödluvan och vargen också om ni vill.
Carolina Neurath, programledare, 35:
Hörni, låt oss nu avsluta den här trivsamma pratstunden med en enig och from önskan om att alla icke-digitala människor därute dör undan så snart som möjligt! De sätter bara käppar i hjulet för utvecklingen och är en belastning för hela samhället. Så fort gnällspikarna är borta har alla glömt dem.
Låt oss glömma dem redan nu! Om de envisas med att bo nånstans i Hottahejti är det deras ensak. De får faktiskt själva ta konsekvenserna. Det digitala samhället visar vilka som är beredda att öppna sina hjärtan.
Det är vi som är framtiden.
”Det är vi som är framtiden.”
Jag bloggar och gör podcasts ideéllt, som ett slags egenterapi, för att om möjligt förstå vår samtid.
Alla kan läsa och lyssna gratis på min blogg och YouTubekanal.
Om du ändå vill stödja mig med en gåva är jag givetvis mycket tacksam.
Swish 073 594 52 69
Bankgiro 111-9072
Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290
Swift-BIC-kod ELLFSESS
Varmt tack för din gåva!
Julia Caesar 