Danmark tar tuffa tag mot invandrarghettona

Skräddarsydda tvångslösningar mot kriminalitet och bidragsberoende i invandrarghettona.

Om man väljer att flytta in i ett ghetto dras bidragen in.

Fördubblade fängelsestraff för kriminella ghettoinvånare.

Polisinsatserna förstärks i särskilt utsatta områden.

Tidig uppsökande verksamhet ska spåra upp utsatta barn.

Obligatorisk förskola från ett års ålder för barn i invandrarfamiljer som är bosatta i ghetton.

Obligatoriska språkprov i förskolan.

Föräldrar som skickar sina barn på ”uppfostringsresa” till det gamla hemlandet ska straffas och utvisas.

Den borgerliga danska regeringen under ledning av statsminister Lars Løkke Rasmussen (Venstre) presenterade i dag en strategi i 22 punkter för att återerövra Danmark och försöka komma tillrätta med våld, kriminalitet och sociala problem som är ansamlade i de stora invandrartäta bostadsområden som i Danmark kallas vad de är, ghetton – inte ”utsatta områden” som i Sverige.

Utgångspunkten är att det måste till krafttag för att bryta en utveckling där delar av Danmark lever i segregerade enklaver, avskilda från det danska samhället, där nästan ingen talar danska, få försörjer sig själva, och barnen växer upp utan att lära sig danska och utan att se föräldrarna gå till ett arbete.

”På bara en generation har vårt land förändrats. Det utmanar sammanhållningen. Det Danmark vi känner vilar på en gemensam förståelse för vad det är som håller oss samman. En förståelse eller ett slags icke nedskrivet samhällskontrakt” säger Lars Løkke Rasmussen.

”De förhållanden jag har nämnt handlar varken om hudfärg eller religion. Det handlar om att man har valt bort Danmark. Det ska vi inte acceptera.”

Jyllands-Postens politiska analytiker, Marchen Neel Gjertsen, kommenterar: 

”Utspelet är rensat på mjuka påhitt och symboliska ståndpunkter. Det är ett uttryck för att man vill försöka göra något som kan få reell effekt.”

I början av 1980-talet hade landet omkring 50 000 invandrare. Nu är siffran cirka en halv miljon invandrare och deras ättlingar, åtta procent av hela befolkningen. Som jämförelse har drygt 2,1 miljoner utlänningar beviljats uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i Sverige från 1980 till och med 2016. Mer än var fjärde svensk invånare har utländsk bakgrund.

Den danska regeringen anser, till skillnad från den svenska, att den måste ingripa nu, innan problemen har förvärrats och blivit helt ohanterliga. På torsdagsförmiddagen stod åtta ministrar i en boendelokal i ett av de danska ghettområdena, Mjølnerparken på Nørrebro i Köpenhamn, och lade fram sin strategi.

De möttes av svarta banér och grova tillrop som ”fascist-svin” från ett 70-tal demonstranter från Mjølnerparken som uttryckte sitt stora missnöje med vad de betecknar som ”ett diskriminerande utspel som inskränker demokratin för specifika grupper”. Särskilt grova tillmälen skreks mot utlännings- och integrationsminister Inger Støjberg (Venstre).

Själv kallar statsminister Løkke Rasmussen strategin ”ny, markant och målinriktad”. 22-punktsprogrammet är tufft. Det innehåller både piska och morot. De tuffaste åtgärderna siktar in sig på att få bukt med ”otrygghetsskapande kriminalitet”, men ett stort fokus ligger också på ingripande insatser för att förhindra att barn far illa och hamnar snett.

Kriminella invånare ska ut ur ghettona. För att åstadkomma det införs ”skärpta straffzoner”. Det innebär hårda straffskärpningar, en fördubbling av straffen för brott som begås i vissa områden.

Föräldrar som skickar sina barn på uppfostringsresa till det gamla hemlandet ska kunna dömas till fängelse i upp till fyra år och utvisning ur Danmark – oavsett hur länge de har bott i landet. Det ska bli möjligt att dra in barnets pass om det bedöms vara risk för att barnet ska skickas iväg på uppfostringsresa.

En ny kartläggning visar att minst 100 unga med icke-västlig bakgrund varje år skickas ut ur landet för långa perioder, ofta till släktingar och för att gå i koranskola i det gamla hemlandet och uppfostras i den kultur som familjen har valt att utvandra från.

Mellan första augusti 2015 och hösten 2017 har 204 resor längre än en månad rapporterats. Köpenhamns kommun har sedan januari 2015 registrerat 580 fall där barn inte har kommit tillbaka till skolan i tid efter ett lov.

I majoriteten av fallen har resorna haft negativa konsekvenser för barnet och gått ut över skolgång, språkkunskaper, hälsa och välbefinnande. Resorna utsätter enligt regeringen ”barnets hälsa och utveckling för allvarlig fara”. Barnen får trauman, depressioner och posttraumatiska stressyndrom. De känner att de blir svikna av sina egna föräldrar.

Lars Løkke Rasmussen och hans regering är redo att riva belastade ghetton. Men även om problemen är koncentrerade till vissa bostadsområden handlar de naturligtvis inte om själva byggnaderna. Det är människorna som bor i dem som skapar problem. Där tänker sig regeringen en rad riktade insatser:

• Större möjligheter att säga upp hyresgäster.
• Stopp för kommunal anvisning av lägenhet i utsatta bostadsområden för bidragstagare och kriminella. Kommunerna får inte längre hänvisa vare sig socialbidragstagare eller utlänningar som lever på integrationsbidrag (i Sverige etableringsstöd) till en bostad i de här områdena.
• Sänkta bidrag för dem som flyttar till ghettoområden.

Regeringen siktar särskilt in sig med förebyggande åtgärder för de barn som växer upp i bostadsghettona. Många av föräldrarna lever på bidrag och arbetar inte. Det får konsekvenser på flera sätt för barnen. Genom uppsökande verksamhet ska utsatta barn spåras upp tidigt så att hjälpinsatser kan sättas in. Barn i familjer som bor i ghettoområden ska gå på obligatoriskt dagis från ett års ålder för att lära sig språket och integreras. Om föräldrarna motsätter sig det ska kommunen avgöra om barnbidraget ska dras in.

”Vi måste gå hårt fram om vi ska ge barnen en bättre utgångspunkt. Men vi kan inte bara ha tvång. Vi ska också se till att kvaliteten på den obligatoriska dagverksamheten är bra, så att barnen får förutsättningar att klara sig språkligt, personligt och socialt” säger barn- och socialminister Mai Mercado (De Konservative).

Oppositionspartiet socialdemokraternas ledare Mette Frederiksen håller med:

”Det viktigaste är att bryta några av de förtrycksmekanismer som finns i vissa invandrarmiljöer i Danmark” säger hon.

Läsåret närmast före skolstarten, årskurs 0, ska prov i danska göras med godkänt resultat innan barnet får börja i årskurs 1.

Det här är det sjätte integrationsutspelet i Danmark sedan 1994. Trots alla tidigare utspel har problemen fortsatt att växa. Inger Støjberg erkänner att de borgerliga har ett ansvar för utvecklingen.

”Vi har inte klarat att ställa tillräckligt hårda krav, och vi har helt enkelt inte förmått stå på ett fundament av frihetsrättigheter och det faktum att när man är i Danmark förväntas det att man talar språket och försörjer sig själv” säger hon.

”Både blå och röda regeringar har en skuld i detta, men först och främst är det ju de människor som kommer utifrån som ska integrera sig.”

De växande problemen har tvingat regeringen att tänka i nya banor. I oktober förra året satte sig tre ministrar tillsammans i två månader för att diskutera idéer för hur man ska komma till rätta med kriminalitet och utanförskap i ghettona. De tre ministrarna gick okonventionellt tillväga. De vände på de vanliga procedurerna och skissade en strategi själva, utan att blanda in tjänstemän och myndigheter.

”Annars hade vi aldrig kommit någonvart” sa man, enligt en källa  som följt förhandlingarna på nära håll.

 

LÄSTIPS:

Mikael Jalving: Vandtrykket falder, ghettotrykket stiger

 

Morten Uhrskov Jensen:
Suk, regeringens ghettoplan vil selvfølgelig ikke hjælpe en dyt

”Det er ved at blive sent, og jeg iler derfor med den eneste mulige løsning på et ellers uløseligt problem:

Indvandringen fra den tredje verden standses øjeblikkeligt, og en bred koalition bestående af Socialdemokratiet, Dansk Folkeparti og Venstre (gerne med deltagelse af flere partier) bliver enige om at iværksætte en tiårsplan for hjemsendelse af mindst 400.000 – helst flere – af de ikke-vestlige i Danmark.

Kun sådan får vi sikret, at der i 2030 ikke er nogen ghettoer i Danmark.”