”Rasmus Paludans aktion (att bränna koranen) avslöjar något viktigt: det finns stora grupper av svenska medborgare som förbehåller sig rätten att ta till våld mot samhället, polisen, demokratin och yttrandefriheten om samhället inte åtlyder deras moraliska koder och interna lagar.
Alla som har önskat islam hjärtligt välkommen in i den svenska demokratin är livrädda för den verklighet Paludan avslöjar, för då har de också ansvaret både för upploppen och för Sveriges djupa kris. Därför måste Paludan till varje pris stoppas.”
Det skriver den norske författaren, musikern, politikern och samhällsdebattören Kent Andersen i den här islamkritiska texten på document.no, som jag har översatt från norska.
I påskupploppen 2022 skadades mer än 100 poliser i våldsamma angrepp från muslimska aktivister. Islam visar sitt sanna ansikte, menar den norske författaren Kent Andersen.
Av Kent Andersen
Som vanligt blir norska och svenska media som fallna från skyarna när en muslimsk mobb löper amok mot yttrandefrihet, demokrati, polisen och samhället runt omkring dem – än en gång i Sverige. Jakten på förklaringar som mobben kan acceptera utan att bli ”provocerad” till ännu mer våld pågår konstant i alla mainstream media.
Samtidigt erkänns det motvilligt att Sverige har ett problem. Men Sveriges problem är inte brinnande koraner, våldsamma upplopp, religiöst hat, brinnande bilar, skadade poliser eller avlossade skott. Sveriges problem är mentalt: hela landet lider av förnekande och brist på verklighetsuppfattning. Som en kvinna med en våldsam sambo.
Det tog fyra dagar innan de muslimska mobbarna blev utslitna. De få som arresterades har enligt uppgift släppts fria igen, men polisen i Sverige lovar att nu, nu ska de äntligen ta itu med saken, ”för detta kan inte fortsätta”. Som vanligt.
Kent Andersen, norsk författare, musiker och politiker.
Skulden för ännu ett mini-inbördeskrig ska läggas på högerextrema, på provokationer, koranbränning, kriminella gäng, utanförskap, islamofobi, yttrandefrihet, demokrati och den vite mannens skuld. Som vanligt. Och snart låtsas svenska media och politiker som om allt är tillbaka till det normala i Sverige. Som vanligt.
Samhällsproblem kan nämligen aldrig skyllas på invandrare, invandringspolitik, islam eller mångkultur. Det är tabu och ses som en berikning, och då är allmänheten förpliktad att finna andra förklaringar. Därför är intervjuerna med ledsna hijab-svenskar många och tårdrypande: Se vad ni har fått oss att göra! Vi måste förstå hur de känner när otrogna kränker koranen och profeten. Som vanligt.
Och ingen bryr sig om hur fredliga, sekulära medborgare känner det när främmande o-kultur kränker västliga värden och trygghet. Som vanligt. Detta är ett korthus-samhälle. En instabil konstruktion som förr eller senare kommer att kollapsa. Självbedrägeri varar inte för evigt.
Alla känner instinktivt att om stora media erkänner att islams 1 400 år av intolerans, invasion och våldskapital, kombinerat med totalt oansvarig invandringspolitik, är själva problemet i Sverige, kommer de muslimska diaspororna att explodera i ännu mer kränkt raseri. Precis som när 3 500 muslimer protesterade i Oslo mot yttrandefriheten och Salman Rushdies bok ”Satansverserna” 1989. Ingen gick i fackeltåg för yttrandefriheten för 33 år sedan, och kraven från islamisterna i dag är precis desamma: islam kräver särbehandling och respekt!
Salman Rushdie skrev boken ”Satansverserna” och drabbades av en fatwa (dödsdom) från hela den muslimska världen.
Islam är en macho-övertro från forntiden med en förfärlig historia av ockupation, krig, våld, förtryck och intolerans, och förtjänar bara upplysning, fakta och motstånd. Sanningen kan dock förstöra det mångkulturella samhällsexperimentet som hålls samman med lögn, hyckleri, feghet, mörkläggning, bortförklaringar, friskrivning från ansvar, rasismbeskyllningar, och syndabockar genom 40 år av de många politiska aktörer som har ”mångkultur” som livslögn.
Därför är islam heligare för västliga otrogna mångkultur-aktivister än för många muslimer.
Vårt samhälle är fullt av invandrare från muslimska länder som önskar islam dit pepparn växer, men de törs inte längre säga det högt. Orsaken såg vi precis i Sverige.
Det har skrivits hyllmeter av varningar och alla varsel har slagit in, men det kan inte erkännas, för det kan leda till en kedjereaktion, som när man knuffar dominobrickor över ända. Det är därför Rasmus Paludan är så farlig.
Bokbränning är ociviliserat, ovärdigt och ett tecken på avsaknad av bildning. Trots det är bokbål vanliga i Norge: efter varenda loppmarknad på norska skolor går hundratals osålda böcker på sophögen och bränns. Var tror du annars att det blir av dem? Det västliga bokbålet har pågått sedan den digitala revolutionen när bokhyllor gick ur modet – som om det ska föreställa framgång.
Så låt oss torrt konstatera att bränna papper knappast är någon katastrof för demokratin. Det är plågsamt, men Paludan utgör inget våldshot. Han spiller inget blod och uppmanar inte till våld. Demokratin tål fredliga demonstrationer, oavsett hur galna de är. Vad demokratin inte tål är våld, att man tar lagen i egna händer och att lagar inte upprätthålls. Att lagen åsidosätts eller inte är lika för alla, det kan demokratin inte överleva.
Paludans aktion avslöjar något viktigt: det finns stora grupper av svenska medborgare som förbehåller sig rätten att ta till våld mot samhället, polisen, demokratin och yttrandefriheten om samhället inte åtlyder deras moraliska koder och interna lagar.
Muslimskt upplopp i Örebro påsken 2022.
Sådana miljöer utgör ett extremt hot mot samhälle, medborgare och den allmänna ordningen – oavsett om det är kriminella gäng, maffia, gangsterislam, politiska aktivister, fotbollshuliganer eller vad nu drivkraften än må vara. Därför kan man säga att Paludan gör demokratin en tjänst, oavsett hur motbjudande man än finner hans aktionsform. Han röker ut samhällsproblem. Gnid en tändsticka mot koranen, och islams rasande ande i flaskan manas fram.
Paludan har vält en dominobricka över ända, och den avslöjar den enorma våldspotential som pyr i Sverige. Det är nyttigt, men inget nytt. Att våldsamma unga invandrarmän löper amok i jihad har vi också sett i Oslo under SIAN-demonstrationer, och deras mål är att ingen längre ska våga trotsa islam.
Islam skiljer nämligen inte mellan skräck och respekt. Det spelar ingen roll, bara folk håller käften.
Och vänstersidans nyttiga idioter ser aldrig problemet. De brukade anse att ”religion är opium för folket” och att kvinnor ska vara jämställda. Nu kan de aldrig få nog av Muhammeds kvinnofientliga tro.
Dessa våldsamma islamister välter ännu en dominobricka, för de avslöjar svensk polis’ totala fiasko som samhällsaktör: laglydiga medborgare har givit staten ett våldsmonopol i utbyte mot trygghet, ordning, fred och säkerhet. Muslimernas bruk av våld avslöjar att staten varken kan eller vill hålla sin del av detta samhällskontrakt. Istället för upprätthållande av lagen fick svenskarna ”dialogpoliser”, bilbränder, kriminalitet, dråp och våldtäkter, och ingenting kommer att bli gjort. Och polisens totala avsaknad av auktoritet inför islams självständighet och våldskapital välter nästa dominobricka.
Orsaken till att islams våldspotential har fått växa sig så stor är att politikerna som bestämmer över polisen i Sverige har tillåtit att invandrare skapar sina egna autonoma stammar och kolonier, där deras kulturella vanor, religion, klansamhälle och sharialagar införs och praktiseras utanför ramarna för den svenska demokratin.
Inte för att invandrarna blir utsatta för utanförskap utan för att de vill ha utanförskap. De vill inte vara en del av Sverige. De vill göra Sverige till en del av det gamla hemlandet (som de uppger sig ha flytt från, min anm.), och denna klantillhörighet är hela målet med ”mångkultur”.
Mångkultur ska berika vårt samhälle med ”mångfald”, där alla lever i var sin stam, och den representativa demokratin blir omöjliggjord. Man måste vara färgad för att representera färgade. Och det välter ännu en dominobricka över ända.
Politiker och media har i flera decennier dyrkat en föreställning om att kulturer är likvärdiga och att alla människor ”vill samma sak”. Detta har aldrig varit grunden för demokrati och frihet. Man insisterar på att de flesta invandrare och muslimer är fredliga, anständiga människor som bara vill vara en del av ”det nya Sverige”.
Men om integrerade, demokratiska invandrare från muslimska länder är så uppfyllda av svenska värden, demokrati och fred… varför exploderar våldsanvändningen?
Och ännu viktigare: var är protesterna mot våldet från invandrarmiljöer? Var är fackeltågen mot de muslimska våldsmännen? Var är imamerna som fördömer deras uppträdande? Här välter också medias dominobricka av lögnaktig aktivism.
Invandrare gör sig alltid hörda, och media får aldrig nog av deras ”starka stämmor”- De letar efter invandrare som känner sig kränkta och ber oss att avskaffa både yttrandefriheten och sekulära värden, så att islam får den särställning islam alltid kräver i alla samhällen där den tränger sig på. Invandrarmiljöer som fördömer gangster-islam och antidemokratiska hållningar är däremot helt frånvarande i media. Orsakerna till det svenska mini-inbördeskriget vill media inte gräva i.
Den orsaken är nämligen inte Paludans bokbål, provokation eller ”kriminella gäng”. Orsaken är det antidemokratiska tankegods dessa mångkulturella våldsmän har i sina huvuden, och det tankegodset härstammar inte från Väst eller lagstiftning. Det härstammar från koranen. Det kan svenska politiker inte leva med, för det avslöjar deras egen inkompetens, okunnighet och naivitet, som har varit grunden för Sveriges katastrofala politik i flera decennier.
”Det antidemokratiska tankegods dessa mångkulturella våldsmän har i sina huvuden härstammar från koranen.”
Paludans bokbränning angriper det tankegods som islams värstingar har i huvudet. De är inte nödvändigtvis så religiösa som de själva påstår – de utnyttjar bara de möjligheter som islam ger dem, utnyttjar koranen som sätter muslimer över alla andra människor, och utnyttjar sharialagar för att utöva moralisk, fysisk och psykisk press mot alla runtomkring sig, så att de har makten och sätter dagordningen.
Allt som hotar deras hegemoni och självbild utlöser intensivt raseri. Och de kan angripa samhället, för de vet att de inte blir utstötta, fördömda eller angivna av miljön runt omkring sig. Det blir inget invandrar-fackeltåg mot muslimskt våld. Alla vet det.
Detta är essensen. Detta är Sveriges problem.
Det är också Frankrikes, Tysklands och Englands problem. Det är hela EU:s problem. Och skulden finns hos islam, för det är något grundläggande galet med en tro som sätter män över kvinnor och muslimer över andra människor, som blandar ihop politik och andlighet så till den grad att islam kommer med ett eget lagsystem som styr allting i samhället.
Detta gör islam till ett politiskt samhällssystem i konkurrens med andra samhällssystem som kommunism eller demokrati. Man kan inte ha två samhällssystem i samma land. Det slutar som på Balkan.
Att kritisera eller motarbeta islam är farligt. Alltid. Över hela världen. Därför fortsätter eliten med ansvaret för massinvandringen till Sverige och Europa att sopa de problem som de själva har påfört sitt land och sin befolkning under mattan och lovar att bara vi är lite mer tålmodiga och toleranta och får in lite fler invandrare, och islam beskyddas under blasfemilagar och hatprat-paragrafer mot ”islamofobi” så löser sig allt. För eliten och för muslimer kan det aldrig bli för mycket islam eller för lite demokrati och yttrandefrihet.
Be Hadia Tadjik, Abid Raja eller andra kändismuslimer att definiera när det blir för många muslimer eller för mycket islam i Norge så förstår du vad jag menar. Det blir aldrig för många krav om respekt och särbehandling.
Alla som har önskat samhällssystemet islam hjärtligt välkommen in i den svenska demokratin är livrädda för den verklighet Paludan avslöjar, för då har de också ansvaret både för upploppen och för Sveriges djupa kris. Därför måste Paludan till varje pris stoppas.
De som slår larm har alltid skulden gentemot islam, för det kräver islamisterna av samhället omkring sig. Fråga bara Hege Storhaug, som har dokumenterat vad som kommer att ske med Sverige och har haft rätt i 30 år. Tacket för hennes varningar är utstötning från samhället. Det finns ett bibliotek med litteratur som varnar för islam, och inte en hyllmeter med dokumentation av islams fredsskapande förmågor. Det spelar ingen roll. Islam har tagit eliten som gisslan genom sin eviga blandning av offerroll och våldskapital. Därför fortsätter resan mot kaos.
Myndigheter och media tror att de har kontroll över samhället, men ingen kan kontrollera islam.
Inte politiker, inte polisen, inte journalister, inte islams nyttiga, otrogna idioter, inte imamer och allra minst vanliga muslimer som har flytt från islam. Ingen bryr sig om dem längre.
Muhammeds metod är att tränga sig in på nya områden och sätta dagordningen.
Och det spelar ingen roll för Muhammed om det sker frivilligt, genom lögn, press, tvång eller skräck. Sverige är skräckslaget nu men kommer att fortsätta reagera genom att låtsas att allt är normalt. Men dominobrickorna faller.
Jag gillar inte Paludan eller hans form av aktivism, men var och en som röker ut en sådan våldsvilja i samhället gör faktiskt demokratin en tjänst. Oavsett hur mycket man än må hata tillvägagångssättet.
Julia Caesar 