Den kan inte klassas som något annat än Hötorgskonst. Marknadsvärdet torde ligga på en 50-lapp eller högst en hundring på loppis. Men när tavlan den sista dagen i augusti 2022 kan spikas upp på min vägg är det slutet på en 22-årig resa. Eller egentligen en 93-årig resa.
Efter en lång färd i flera etapper har tavlan äntligen kommit hem. Dit där den ska vara.
Varför gav jag inte bara upp? För att jag är ovanligt envis. Och för att tavlan på något sätt bad om att få komma hem.
Hur kan en närmast värdelös tavla betyda så mycket?
Jag förstår om det är svårt för andra att förstå.
Men så här var det.
Fortsätt läsa ”En tavlas långa väg hem. Till minne av en älskad syster (1951 – 2026)”
