Katedralen en symbol för vad vi innerst inne är

Få torde vara oberörda av branden i medeltidskatedralen Notre Dame i Paris. Människor över hela världen gråter och sörjer den skadade katedralen. Under vår sekulära yta är vi andliga varelser, och ingen andlig varelse kan se ett av den kristna världens största byggnadsverk stå i lågor utan att nås i sitt innersta. Själv grät jag mig igenom måndagskvällen.

Notre Dame i lågor. En tragedi som berör oss alla.

En enda gång har jag besökt Notre Dame. Jag glömmer det aldrig. Att se de formfulländade gotiska valven, att se ljuset genom de vidunderligt vackra rosettfönstren var en så omvälvande upplevelse att det finns ett Före Notre Dame och ett Efter Notre Dame.

Fortsätt läsa ”Katedralen en symbol för vad vi innerst inne är”

Till skönhetens lov i fulhetens tid

Kan skönhet ge lindring i en ful tid? Jag tror det. Skönhet i form av musik, konst, poesi, arkitektur, naturupplevelser, ett meningsfullt möte med en annan människa, ger oss verktyg och kraft att överleva även i fulhetens tid.

Det här är min protest mot uppgivenheten. Skönheten finns för dig, för mig, för oss alla, och vi behöver den mer än någonsin.

En bild av skönhet. Michelangelos berömda skulptur Pietà i Sankt Peterskyrkan i Rom, gjord 1498-1499.

Vårt land är svårt plågat av politisk inkompetens och har allvarliga sjukdomssymtom. Vi lever i den politiska fulhetens tid. Vi tvingas leva med alltfler lögner, alltmer maktmissbruk och politisk ansvarslöshet. Hur ska vi stå ut? 

Fortsätt läsa ”Till skönhetens lov i fulhetens tid”