Porträtt av en älskad farmor

Det är märkvärdigt, men när man blir äldre blir de döda levande. De stiger fram, blir tydliga, gör sig påminda. I november varje år umgås jag med min farmor. Hon hette Maria Elisabet men kallades aldrig något annat än Lisa. Den 2 november skulle hon ha fyllt 119 år – om hon hade levt.

Hon var en alldeles vanlig svensk kvinna. Som ung var hon mycket vacker. Sedan slet åren, arbetet och alla barnsängarna på henne. Men de kunde aldrig utplåna den skönhet hon hade inom sig.

*Som ung var hon mycket vacker. Min farmor Elisabet (1902-1983) som konfirmand i Bollnäs kyrka den 2 juni 1917. Hon är 14 år gammal.*

En älskad farmor var hon. En vanlig kvinna, en sådan som aldrig får några minnesord skrivna över sig. En sån som samhället vilar på utan att de någonsin blir omskrivna eller omtalade. Men i mitt hjärta och mitt minne lever hon starkt och tydligt, och hon förtjänar att bli omskriven som den fina människa hon var.

Fortsätt läsa ”Porträtt av en älskad farmor”

”Aktivister har infiltrerat hela samhället” – när det mänskliga samtalet reduceras till politisk extremism

Det är i det mänskliga mötet vi kan byta tankar och tala med varandra, det är där idéer och insikter kan födas. Men överallt, på alla nivåer i samhället, sitter proppar och aktivister som ser som sin uppgift att driva en egen politisk agenda och förhindra människors samtal och utbyte av tankar och idéer.

De finns på biblioteken, i Svenska kyrkan, i media, på myndigheter och institutioner. Med våra skattepengar finansierar vi deras ideologiska gerillakrig mot vanliga medborgare och mot yttrandefriheten.

*Migrationsverket är bara en av många statliga och regionala myndigheter vars verksamhet präglas av aktivism.*

Fortsätt läsa ””Aktivister har infiltrerat hela samhället” – när det mänskliga samtalet reduceras till politisk extremism”

”Vi ska offra, offra, offra. Folk orkar inte längre”

”Politikerna talar till befolkningen som om de kan inskränka och stänga ner i det oändliga. Men så är det naturligtvis inte. Folk har en smärtgräns. Nu är vi där, men politikerna verkar inte förstå att den är nära att överskridas.”

Lyssna på ett frispråkigt och uppfriskande samtal mellan Kent Andersen (välbekant för mina läsare och kandidat för Demokratene i höstens norska val till Stortinget) och Hans Rustad, grundare av och chefredaktör för den norska alternativsajten Document.no).

”De mänskliga omkostnaderna för Covid-åtgärderna börjar bli stora. Politik handlar om att prioritera, men det verkar inte som om politikerna vågar säga det.”

Fortsätt läsa ””Vi ska offra, offra, offra. Folk orkar inte längre””

Vänsterns långa marsch genom institutionerna

Det samhälle vi har i dag har inte tillkommit av en slump. Det har skapats av individer och grupperingar utifrån en ideologi och med medvetna ansträngningar för att genomföra sin agenda.

När den extrema vänstern, långt till vänster om socialdemokratin, insåg att arbetarklassen inte hade för avsikt att göra marxistisk revolution bytte de strategi och bytte ut arbetare som symboler för förtryck mot olika minoriteter.

Från 1930-talet och framåt har principen varit ”den långa marschen genom institutionerna” genom infiltration och maktövertagande från insidan av myndigheter, media, utbildningsväsendet, biblioteken, rättsväsendet, kyrkan och politiska församlingar.

Nittio år senare är de framme vid målet.

Lyssna till ett intressant samtal mellan Johan Sundeen, docent i idé- och lärdomshistoria och författare till boken ”68-kyrkan”, och programledaren Per Ewert.

Du hittar programmet här.

Fortsätt läsa ”Vänsterns långa marsch genom institutionerna”

Vitt privilegium, del 6. Min morfars mor födde tolv barn – bara tre överlevde

Har ljushyade människor särskilda privilegier på grund av sin hudfärg? Vilka är de i så fall? I några artiklar på temat ”white privilege” (vitt privilegium) vill jag ge ett motgift till den vänsterextrema identitetspolitiska woke-rörelsen med rötter i marxismen.

Jag söker exempel i min egen släkthistoria. Vilka ”vita privilegier” hade Karin Olsdotter, min morfars mor? Hon födde tolv barn. Bara tre överlevde till vuxen ålder. Kvinnor i hennes generation och långt in på 1900-talet var slavar under sin fruktsamhet.
Fortsätt läsa ”Vitt privilegium, del 6. Min morfars mor födde tolv barn – bara tre överlevde”

Vitt privilegium, del 4. Utan Gud i Östersund. Bitar av en barndom

Många tror att fattigdom är samma sak som att inte ha den senaste i-Phonemodellen eller de senaste modeplaggen. För bara 70 år sedan fanns verklig fattigdom i Sverige. Jag har upplevt den. Det här är min berättelse. Det är mitt svar på wokerörelsens och den övriga vänsterns floskler om ”vitt privilegium”.

Woke är den extrema, totalitära form av vänsterpolitisk korrekthet som förklarar alla problem med kön, ras, etnicitet, hudfärg och sexuell läggning och påstår att alla ljushyade människor har särskilda privilegier – ”White privilege”. Det är lögn.

I en serie artiklar berättar jag om verkligheten bakom flosklerna. En verklighet som jag och många andra svenskar har upplevt: fattigdom, svält och undernäring.

Vi ska ta tolkningsföreträdet tillbaka från den ljugande identitetsvänstern. Artiklarna om ”vitt privilegium” är mitt bidrag.

*Statsminister Per Albin Hansson (S) går i förstamajtåg på 1940-talet.*

Fortsätt läsa ”Vitt privilegium, del 4. Utan Gud i Östersund. Bitar av en barndom”

När Svenska kyrkan blev ett redskap för islam

Visste du att Socialdemokraternas kristna gren, Tro och solidaritet, sedan en vecka har en ordförande som är muslim? Jag visste det inte, trots att jag har skrivit mängder av artiklar under årens lopp om Socialdemokraternas nära samarbete med muslimska organisationer.

*Sara Kukka-Salam, 31, ny ordförande i Socialdemokraternas kristna gren.*

Sara Kukka-Salam heter Tro och solidaritets nya ordförande. Hon är född 1989 och har efterträtt Ulf Bjereld på ordförandeposten.

Fortsätt läsa ”När Svenska kyrkan blev ett redskap för islam”

Tack vare Ignaz Semmelweis tvättar vi händerna

En så enkel sak som att tvätta händerna kan rädda liv. I dag är det självklart för de flesta av oss. Men bakom de självklara upptäckterna finns ofta en människa som har vågat gå emot strömmen och tänkt på det som ingen annan har tänkt på.

Den man som ska ha äran för handtvätten hette Ignaz Semmelweis (1818-1865). Han gjorde en av den vetenskapliga historiens stora upptäckter som fortfarande räddar oräkneliga liv.

När du står där i en coronapandemi och tvättar händerna för tjugonde gången på dagen, nynnandes ”Blinka lilla stjärna där” – så att du tvättar tillräckligt länge – bidrar du till att rädda liv. Skänk gärna en tanke till Ignaz Semmelweis! Alltihop är hans förtjänst.

Fortsätt läsa ”Tack vare Ignaz Semmelweis tvättar vi händerna”

Sir Roger Scruton, 1944-2020

Den välkände konservative brittiske filosofen och författaren Sir Roger Scruton avled den 12 januari. Den 27 februari skulle han ha fyllt 76 år.

I den här podden tecknar jag en personlig minnesbild av honom. Hans värderingar, kunskap och insikter var trygga stöttepelare att luta sig mot i en tid när den extrema vänstern anser sig ha hela tolkningsföreträdet.

Fortsätt läsa ”Sir Roger Scruton, 1944-2020”

Sir Roger Scruton död. ”Jag hade så mycket kvar att fråga honom om”

Den konservative brittiske filosofen och författaren Sir Roger Scruton avled på söndagen, 75 år gammal. I somras diagnosticerades han med cancer.

Hans värderingar, kunskap och insikter var trygga stöttepelare att luta sig mot i en tid när den extrema vänstern anser sig ha hela tolkningsföreträdet.

*Sir Roger Scruton, 27 februari 1944 – 12 januari 2020.*

Vad gör vi när stöttepelaren inte finns längre? Hur klarar vi tomrummet? Det finns ett Före och ett Efter Roger Scruton. Över hela världen sörjer människor hans död. YouTube och övriga Internet är fullt av innerliga tack för allt han gav oss, och sorgsna RIP, ”Rest in Peace”.

Men i Sverige är det tyst. Fråga vem som helst vem Roger Scruton var, och du får en oförstående blick som svar. De har aldrig hört talas om honom. Hur kan en så betydelsefull människa, en av vår samtids största tänkare, vara okänd för så många? I Dagens Nyheter har han kallats ”en kuf”.

Fortsätt läsa ”Sir Roger Scruton död. ”Jag hade så mycket kvar att fråga honom om””