”Språkets glädje? I många dagar har jag gått och liksom smakat på orden. Som när jag smakar på mat och undrar vad det är man har kryddat med.”
(Ur ”Gerda Antti. Mer än folkkär författare.” En bok för alla. 1996).
”Hur vore det om du skulle bli författarinna? Tänk så bra på alla vis. Få sitta hemma och arbeta och inga tider att passa och ingen som bestämmer. Och sova länge om mornarna.”
(Ur ”Kväll efter kväll”. 1965).
Två citat ur Gerda Anttis (1929-2026) rika produktion av dikter, noveller och romaner, från debuten 1961 till och med hennes sista bok, ”Alla mina dagar” 2022. Hon avled den 6 mars, 96 år gammal.
Gerda Antti 1929-2026.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
Författaren Gerda Antti har gått bort. Hon blev 96 år. Visst anade jag, när jag pratade med henne i slutet av 2025. Ändå tar beskedet hårt. Gerda Antti var en folklig författare med en sällsynt klarsyn och kärv ärlighet. En frände.
Gerda Antti 1929-2026.
Hon är en av de författare som har betytt allra mest för mig. Det känns som att ha förlorat en storasyster. I våra liv finns människor. Och så finns det Människor.
De sistnämnda får mig att tänka att om det finns ett liv efter detta – jag säger OM – då är Gerda Antti en av dem som jag vill träffa där. Vi har så mycket kvar att prata om.
Även om hon var en kärv samtalspartner. Totalt o-fjäskig. Jag gillade kärvheten, för den var äkta.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
Richard Sörman, politisk redaktör och ansvarig utgivare på YouTube-kanalen Riks, markerar i en av sina senaste ledare på riks.se en viktig kursändring i invandringsdebatten.
I decennier har debatten handlat om invandrarna, deras känslor och behov och vad som är bäst för dem. Men hur har svenskarna det? ”Det är dags att sätta fokus på Sverige och svenskarna” skriver Richard Sörman. Med hans välvilliga tillåtelse återger jag hans ledare.
Richard Sörman.
Invandringsdebatten behöver breddas. Sverige och svenskarna måste åter sättas i fokus. Vi kan inte ta emot mängder av människor från andra länder med argumentet att de faktiskt sköter sig och bidrar. Svenskarnas rätt att kunna leva som stolta och trygga svenskar i ett svenskt Sverige måste åter bli en politisk prioritering.
2015 vällde det in 162 877 migranter i Sverige, därav 36 000 så kallade ”ensamkommande barn”.
Varför ska vi utvisa människor som sköter sig och arbetar? Varför ska vi säga nej tack och hej då till människor som vill komma till Sverige och bidra?
Jana Kippo, a woman in her mid-30s, has returned home after many years away to Kippogården in the fictional village of Smalånger in Västerbotten. She wants to help her twin brother, who is drinking himself to death.
Rasmus Johanssonplays Bror with such raw vulnerability that it fills the entire room.
Amanda Jansson as Jana Kippo in SVT:s adaptation of Karin Smirnoff’s book ”Jag for ner till bror”.
The screenplay is written by Karin Arrhenius, and the series is directed by Sanna Lenken. I have to admit it feels incredibly refreshing to watch a TV series set in genuine rural Sweden, with grounded, realistic characters completely free of glitter, glamour and contrived superficiality. At Kippogården there is old ingrained dirt, barn muck, potato peelings, greasy hair and unmade beds in a house that no one has cared for in many years.
The set design by Betsy Ångerman Engström is done with great credibility. The embroidered cross-stitch sampler with moose or deer (see image further down) is just one detail among many that shows a highly developed sense of touch.
I am a retired journalist who write blog posts and makes podcasts.
NOTE! NEW SWISH NUMBER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
From abroad: IBAN number SE 19 6000 0000 0004 8212 9581
OBS! Söndag den 5 oktober kl 10 publiceras del 2 av mina poddar med hösten som tema på Swebbtv.se.
Välkommen att lyssna!
Den här podden på Swebbtv är den första i en serie om tre med hösten som tema. Efter sommarens turistinvasion kommer hösten som en befriare med klarhet och rymd.
Turistinvasionen har vissa likheter med den spanska armadan. Den 28 maj 1588 avseglade den spanska armadan, även kallad ”den oövervinnerliga armadan”, från Lissabon under befäl av Alonso de Guzmán el Bueno.
Syftet var även att skeppa 30 000 soldater från spanska Nederländerna för att invadera England.
Flottan bestod av 8 000 matroser, 18 000 soldater, 1 500 bronskanoner och 1 000 järnkanoner. Men man lyckades inte uppnå sitt mål att invadera England.
I aldrig upphörande armador kommer båtarna över ett svenskt hav, landsätter turisterna, invasionsstyrkorna. De tar ön från evigheten i besittning, som vore den deras egendom.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
”Jätteproppen Orvar”, de stora barnkullar som föddes vid krigsslutet i mitten av 1940-talet, har blivit gamla. Snart är de döda. Men innan de vilar i mullen kommer de att ställa välfärden, och i synnerhet äldreomsorgen, på mycket stora prov.
”Om det ser tufft ut idag så är det ingenting mot hur det kommer att bli”, säger Andreas Bergh, nationalekonom vid IFN, Institutet för näringslivsforskning och Lunds universitet,tillTidningenNäringslivet.
Andreas Bergh, nationalekonom.
De äldre över 80 år blir allt fler i Sverige de kommande tio åren. Och det är i gruppen 80-84 år – krigsslutsbarnen – som ökningen är som störst.
Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Varmt tack för din gåva!
En vindlande, mångtusenårig historia om språkets och bildens utveckling i våra liv
En cirka 4 000 år gammal hällmålning på en bergvägg på fjället Flatruets sydsluttning i Härjedalen.
I takt med digitaliseringen överger alltfler det skrivna språket som kommunikationsmedel. Små tecknade gubbar och symboler, så kallade smileys och e-mojis, får uttrycka eller komplettera vad vi vill ha sagt. Vad innebär det på sikt att stora delar av vår kommunikation sker via små tecknade figurer?
Är vi på väg tillbaka till ett språklöst tillstånd, till pekboken och grottmålningarna?
E-mojisar har i ökande utsträckning blivit ett sätt att kommunicera. Men varför använder vi små tecknade figurer istället för vårt språk?
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Varmt tack för din gåva!
En storslagen, oändligt vacker film om kärlek
Maryam Touzanis prisbelönta film ”Den blå kaftanen” är ett finstämt kammardrama som rör sig med små uttrycksmedel. I det lugna, fåordiga berättandet förmedlar subtila blickar och åtbörder allt från stark passion och hopp till ömhet, medkänsla och sorg.
Det är en av de vackraste kärleksfilmer jag har sett. Den kan ses på SVT Play till söndag den 25 augusti. Bry er inte om SVT:s fåniga introduktionstext – men missa inte filmen! Det här är sann filmkonst på en nivå som vi sällan ser.
Mina (Lubna Azabal) och Halim (Saleh Bakri) i den fransk-marockanska filmen ”Den blå kaftanen”.
Mitt i Prideveckans buller och vulgaritet visar SVT den finstämda, fingertoppskänsliga fransk-marockanska filmen ”Den blå kaftanen” om Mina (Lubna Azabal) och Halim (Saleh Bakri), som är gifta sedan många år.
Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.
OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072
Varmt tack för din gåva!
Klyftor mellan olika grupper av människor har alltid funnits. Klassgränser, bildningsklyftor, ekonomiska och sociala klyftor. Det är inget nytt. Att rangordna dem inbördes vore klåfingrigt.
Men speciell för vår tid är en klyfta som har vuxit till en vallgrav. Jag talar om kulturklyftan.
Vindbryggan.
Idag ger sociala medier människor möjligheter till information och röst i en omfattning som är historiskt unik. Vi är fler än någonsin som kan ta del av och göra oss hörda i alternativa kanaler. Vi ser strategierna och utfallet hos dem som halar in vindbryggan över den kulturella vallgraven och stänger andra ute. Men deras formuleringsprivilegium vacklar.
Julia Caesar 