Som mina uppmärksamma läsare säkert har noterat har jag inte uppdaterat bloggen sedan 1 augusti. Den dagen fick jag en hjärtinfarkt och flögs med ambulanshelikopter från den glesbygd där jag är bosatt till närmaste sjukhus. Därifrån flögs jag till Karolinska sjukhuset, kranskärlsröntgen och ballongvidgning av igenkorkade kranskärl och armering av kärlväggarna med metallnät, så kallad stent.
Mer än 130 000 uppehållstillstånd i Sverige har beviljats per år de senaste tre åren. Detta trots att vi enligt regeringen har ”EU:s stramaste regler”.
Medan politiker och myndigheter ljuger befolkningen rakt upp i ansiktet om ”åtstramning” fylls landet med enorma, ointegreringsbara migrantgrupper från länder och kulturer som på alla sätt är Sveriges motsats.
Välkommen till Galleri Hud! Håller öppet hela sommaren, och vernissager pågår nära dig varje dag.
Du har säkert inte kunnat undgå att märka att tatueringar blir allt vanligare. Allt fler använder sin egen hud som exponeringsyta för bilder och budskap som man vill delge världen.
I England är var tredje person mellan 25 och 39 år tatuerad, visar undersökningar. Bland personer födda mellan 1982 och 2004, det vill säga 15-37-åringar, är nästan varannan tatuerad: 47 procent. En situation när varannan person i en stor åldersgrupp har låtit tatuera sig är unik i Västvärldens historia. Tatueringar är ett mode som sprider sig snabbt.
Är turister en särskild sorts människor? Eller uppvisar de i sin egenskap av turister beteenden som de aldrig skulle uppvisa på hemmaplan?
Frågan gör sig påmind varje sommar. Jag bor på en ö. Under elva månader på året är ön fullkomligt ointressant för alla som inte bor här. Några veckor i juli och augusti är ön ett glödhett turistmål, och varje uthyrningsbar kvadratmeter hårdexploateras.
I vecka 33 reser turisterna hem. Ön faller i glömska igen för elva månader framåt. Öborna drar en suck av lättnad som är så djup att den borde höras ända till fastlandet. Äntligen kan vi återta vårt livsrum.
Lägg sommardeckarna åt sidan! Sommarens verkliga rysare levererar Karl-Olov Arnstberg, och den handlar om dig, mig, oss och landet vi bor i. Boken sträckläses lämpligen på en somrig altan eller i en skön hängmatta, gärna med en kopp kaffe eller en lugnande whisky inom räckhåll.
I sju essäer med samlingstiteln ”Efter demokratin” ger Karl-Olov Arnstberg, professor emeritus i etnologi, en svidande sann bild av hur det står till med demokratin i Sverige. Med författarens tillstånd publicerar jag några utdrag ur den essä som har titeln ”Hur demokratier dör”.
Hur och när började vänstervridningen inom public service?
Ulf Hjertquist, i dag 87 år, vet. Han arbetade på SVT i olika yrkesuppdrag 1962-1982. I en text som han har skickat till mig blickar han tillbaka på tiden från SVT:s barndom och skriver: ”Det var en njutbar, normal yrkesomgivning fram till tidigt 70-tal. Men vid TV2-starten 1969 förändrades mediepolitiken.”
Jag publicerar med glädje Ulf Hjertquists artikel som ger perspektiv på den vänstervridning inom media – i synnerhet public service – som är ett faktum sedan 1960-talet. Själv gav han upp hoppet om Sverige och utvandrade till Australien för 37 år sedan.
Fortsätt läsa ”Ulf Hjertquist: Så började vänstervridningen i public service”
”En underkastelse som sker frivilligt, på en kontinent där pressen och journalisterna kunde ha valt frihet, integritet och sanning, det är helt nytt. De har gjort sig själva till politikernas nyttiga idioter och dikterar vad folk ska tycka i utbyte mot 30 silverpenningar. Media, den fjärde statsmakten, har brutit samman.”
Det skriver författaren Kent Andersen i en svavelosande krönika på Document.no. Allt han skriver kunde lika gärna handla om Sverige. Jag har översatt texten från norska.
Av Kent Andersen
Så du tror att du är självständig och klok – och skapar dina egna åsikter? Det tror de flesta, men det finns en liten hake: det är bara möjligt om du sitter med neutral, riktig och objektiv information – och det gör du inte.
Fortsätt läsa ”Kent Andersen: Pravda-pressen bestämmer vad du ska tycka”
Bruce Bawer, amerikansk författare bosatt i Norge sedan många år, ger i en salt betraktelse sin bild av Sverige, av islamiseringen, våldtäktsepidemin, 70-åringar som åtalas för HMF och återvändande IS-terrorister som belönas för mord och våld med speciella förmåner. Jag har översatt Bruce Bawers krönika, ursprungligen publicerad på PJ Media.
Av Bruce Bawer
Jag skulle kunna skriva om Sverige varje vecka. Varje dag. Varje timme. Av skäl som kommer att analyseras av historiker under en lång, lång tid – förutsatt att Västvärlden inte blir så genomislamiserad att objektiv historisk granskning blir ytterligare omöjliggjord – har svenskarna valt en väg mot kulturellt och samhälleligt självmord som ställer alla andra länder i skuggan.
Fortsätt läsa ”Bruce Bawer: Svenskarnas väg mot kulturellt och samhälleligt självmord”
Jan Guillou hymlar inte med sin skadeglädje. I en krönika i Aftonbladet skriver han att han är glad för att Thomas Mattsson slutar som Expressens chefredaktör.
Guillou har sina personliga skäl att avsky Thomas Mattsson, precis som alla andra som drabbats av Mattssons hat och förföljelse. På 50 helsidor i Expressen utpekades Guillou som KGB-agent.
Jag citerar några stycken ur Guillous krönika.
”Det tillhör mitt livs värsta dumheter att jag bjöd Thomas Mattsson på middag. Men jag tyckte jag hade ett bra skäl. Den relativt nyblivne chefredaktören på Expressen hade inte bara inviterat mig till lunch. I ett långt brev där han berättade om sina stora journalistiska ambitioner erbjöd han mig dessutom att hoppa av från Aftonbladet och bli kolumnist på Expressen, ”… rakt på sak, angelägna krönikor i en ny sorts kvällstidning … ett intressant publicistiskt experiment”.
Fortsätt läsa ”Jan Guillou: ”Jag är glad att Thomas Mattsson slutar””
En av Sveriges värsta förtryckare av andra människors åsikter, Thomas Mattsson, har avgått som chefredaktör för Expressen. Den påtagliga brådskan tyder på att han inte avgår frivilligt utan med omedelbar verkan har fått sparken av ägarfamiljen Bonnier. Sitt uppdrag har han själv tolkat som ett kall besläktat med den åsiktsförföljelse av oliktänkande som i decennier pågick i DDR och övriga Sovjetväldet.
Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen 2009-2019.
Vänner av yttrandefrihet har anledning att korka upp champagnen. En åsiktstyrann har fallit, en av många. Återstår att se vilken post som väntar Mattsson i den mediala ryggdunkarklubben.
Julia Caesar 