Hans tal om folkutbyte resulterade i fängelsedom

Yttrandefriheten beskärs alltmer i hela Västvärlden. Invandringskritiker bekämpas med alla medel. Den franske författaren Renaud Camus, 73, dömdes nyligen till två månaders fängelse för tal han har hållit i Colombey-les-Deux-Églises och i Baix.

Talet handlade om det folkutbyte som pågår i Europa, beskrivet som ockupation och kolonisation. Jag publicerar hela hans tal.

Renaud Camus, fransk intellektuell, dömd till fängelse för att ha talat om det pågående folkutbytet i Europa.

Brottet Renaud Camus har dömts för av en domstol i Auch i den sydfranska regionen Occitanie är ”allmän uppmaning till hat eller våld på grund av ursprung, etnicitet, nationalitet, ras eller religion”. Fängelsedomen är villkorlig.

Fortsätt läsa ”Hans tal om folkutbyte resulterade i fängelsedom”

När man skjuter livräddare

Jag erkänner. Jag är partisk. Jag är en av dem som har räddats. När jag läser att man skjuter på ambulanshelikoptern vill jag döda.

En ambulanshelikopter flyger i skytteltrafik mellan Gotland (som är en ö i Östersjön, för de som har missat det, till exempel de miljöpartister som tycker att man ska åka tåg hit) – och Karolinska sjukhuset i Solna. Helikoptern räddar liv varje dag.

Den räddade mitt liv en dag i augusti när jag fick hjärtinfarkt. Den, och skicklig och hårt arbetande sjukvårdspersonal. Fortsätt läsa ”När man skjuter livräddare”

Bruce Bawer: Svenskarnas väg mot kulturellt och samhälleligt självmord

Bruce Bawer, amerikansk författare bosatt i Norge sedan många år, ger i en salt betraktelse sin bild av Sverige, av islamiseringen, våldtäktsepidemin, 70-åringar som åtalas för HMF och återvändande IS-terrorister som belönas för mord och våld med speciella förmåner. Jag har översatt Bruce Bawers krönika, ursprungligen publicerad på PJ Media. 

Bruce Bawer

Av Bruce Bawer

Jag skulle kunna skriva om Sverige varje vecka. Varje dag. Varje timme. Av skäl som kommer att analyseras av historiker under en lång, lång tid – förutsatt att Västvärlden inte blir så genomislamiserad att objektiv historisk granskning blir ytterligare omöjliggjord – har svenskarna valt en väg mot kulturellt och samhälleligt självmord som ställer alla andra länder i skuggan.

Fortsätt läsa ”Bruce Bawer: Svenskarnas väg mot kulturellt och samhälleligt självmord”

Sagan om morfar, mormor och de sju barnbarnen Skråmo

Journalisterna har fixat vad de tror är en happy end. De sju barnen Skråmo landade på onsdagsmorgonen på Landvetters flygplats i Göteborg. Nu tar socialtjänsten tills vidare över ansvaret för barnen. 

Patricio Galvez och hans sju barnbarn i det fallna ”kalifatet” i Syrien.

Men berättelsen om barnen Skråmo och de andra IS-barnen är ingen lycklig saga. De representerar den svåraste uppgift ett samhälle någonsin har ställts inför. I flyktinglägret al Hol i Syrien finns fortfarande 60-80 barn kvar med anknytning till Sverige och ett oräkneligt antal yazidiska barn som är offer för IS. 

Fortsätt läsa ”Sagan om morfar, mormor och de sju barnbarnen Skråmo”

Barnen Skråmo: hårresande övergrepp mot barn i djup kris

Alla älskar goda sagor med lyckligt slut. Vissa älskar dem så mycket att de är beredda att stöpa om verkligheten till en saga. I sagans värld kapas alla förtöjningar till realiteter, och barn tilldelas en magisk roll som bärare av den absoluta oskulden och godheten.

Aktivismjournalistik. Mohammed Skråmo, ettårig son till IS-terroristerna Michael Skråmo och hans fru Amanda Gonzales. Dagens Nyheter är en av de flitigaste aktivisterna med agenda att förvandla mördarsekten IS till en snyfthistoria om oskyldiga barn.

Ni har säkert sett bilden på ettårige Mohammed Skråmo, yngste son till de döda IS-terroristerna Michael Skråmo och hans hustru Amanda Gonzales. Vem kan vara oberörd av ett litet barns vädjande blick? Men bakom de rörande bilderna finns en avsikt, ett cyniskt spel där barn utnyttjas och etiska barriärer sprängs.

Fortsätt läsa ”Barnen Skråmo: hårresande övergrepp mot barn i djup kris”

Ansvarslös mediakampanj för att ta ”hem” IS-barnen

Medias kampanj för att ta ”hem” IS-terroristernas barn har spårat ur fullständigt. Föräldralösa barn används som verktyg i ett samvetslöst spel som gynnar mördarsektens mål att fortsätta bygga sitt ”kalifat” och fortsätta slakta ”otrogna”. 

Regeringen har gjort klart att den vältrar över ansvaret för en lång rad underlåtenhetssynder och misslyckanden på den sista och svagaste länken i kedjan; socialsekreterarna.

IS-terroristen Michael Skråmo hyllar mördarsekten IS tillsammans med ett av sina sju barn. Sedan Skråmo och barnens mamma dött är barnen föräldralösa och används som spjutspetsar i medias kampanj för att få ”hem” alla IS-barn.

Omedvetenheten är det som skrämmer mig mest. Än en gång kidnappas en debatt med livsavgörande konsekvenser av aningslösa, destruktiva krafter. De som styr debatten om IS-barnen skyr fakta och kunskap som pesten och agerar utifrån okunnighet, grundlösa myter och egoistiska motiv. Deras omedvetenhet kommer att få allvarliga konsekvenser för oss alla.

Jag har tidigare skrivit om IS-barnen här och här. Jag hade hoppats slippa skriva mer om dem, men medias och regeringens agerande är så uppseendeväckande ansvarslöst att det inte kan få stå oemotsagt.

Fortsätt läsa ”Ansvarslös mediakampanj för att ta ”hem” IS-barnen”

Ebba, gravfriden och anständigheten

Det finns en gräns för varje civilisation när den inte längre kan kallas civilisation. Sverige har passerat den gränsen på en mängd områden, men låt oss för enkelhetens skull välja ett exempel: elvaåriga Ebba Åkerlund som dödades i ett islamistiskt terrordåd av den illegale invandraren Rakhmat Akilov för två år sedan.

Låt oss vidare utgå ifrån att gränsen mellan civilisation och icke-civilisation framför allt handlar om anständighet.

Elvaåriga Ebba Åkerlund dödades av en islamistisk terrorist när hon var på väg hem från skolan. Hennes grav skändas  gång på gång av en 59-årig polsk medborgare som inte döms till utvisning.

Den svenska staten skyddade inte Ebba Åkerlunds liv. Den har heller inte velat skydda hennes grav från skändning och brott mot griftefriden. Hela den kedja av händelser som drabbat Ebba Åkerlund och hennes anhöriga vittnar om en total frånvaro av ansvar och anständighet i det svenska samhällssystemet.

Fortsätt läsa ”Ebba, gravfriden och anständigheten”

Lennart Matikainen: ”Att försöka omvända IS-barnen är en omöjlig uppgift”

Lennart Matikainen är relationskonsult med lång erfarenhet av att arbeta med störda, problematiska ungdomar. Med 20 års erfarenhet av konsultarbete åt socialtjänsten säger han: ”Soc har noll koll. De har misslyckats med det mesta. I decennier har man misslyckats med att rehabilitera kriminella ungdomar.

Ändå tror de att de ska kunna ta emot IS-barn som är hjärntvättade, som har tränats att döda. Det är ”mission impossible”.”

Socialtjänsten klarar inte vanliga svenska barn. Det är därför man tar in konsulter. Sådana som Lennart Matikainen.

Fortsätt läsa ”Lennart Matikainen: ”Att försöka omvända IS-barnen är en omöjlig uppgift””

IS-barnen – ett svärdshugg rakt in i Sveriges förljugenhet

Pressen ökar på den svenska regeringen att ta hem IS-terroristernas barn. Public service med SVT i spetsen liksom Dagens Nyheter trappar nu upp sina snyftkampanjer i syfte att dra åt tumskruvarna på regeringen. Frågan är inte om utan hur IS-barnen ska kunna komma till Sverige. Enligt Säpos beräkningar handlar det om cirka 80 barn som antingen har tagits med till stridsområdena av sina föräldrar eller fötts där. 

Tisdagskvällens inslag i SVT Aktuellt (cirka en minut in i sändningen) är ett hårresande exempel på omdömeslös journalistik med klart politiska syften.

Inslaget handlar om Patricio Galvez, chilensk invandrare i Sverige och morfar till sju barn som befinner sig i ett kurdiskt läger i norra Syrien sedan båda deras föräldrar dödats.

Fortsätt läsa ”IS-barnen – ett svärdshugg rakt in i Sveriges förljugenhet”

Två inlägg om dumhet

Det finns belägg för att genuint okunniga, obildade människor ofta är lyckliga även om de lever i fattigdom. Men hur påverkas lycka och psykiskt välmående av självvald dumhet som beror på psykiska försvar mot fakta och insikter?

I coronakrisens spår är frågan högaktuell. Krönikan är delvis en återpublicering av en tidigare krönika.

Se även Rasmus Dahlstedts intervju med författaren Einar Askestad på samma tema här nedanför.

”Ignorance is bliss” (Okunnighet är en välsignelse) lyder ett gammalt ordspråk. Ett stort samhällsproblem (dumma människor) är naturligtvis inte i första hand en fråga om personlig lycka. Frågan är större än så. I dag utgör den självvalda dumheten, i synnerhet när den manifesterar sig i ogenomtänkta personliga eller politiska beslut, ett hot mot samhällets överlevnad. 

Fortsätt läsa ”Två inlägg om dumhet”