Vill vi bara höra eländesrapporter och odla vår vrede och bitterhet?

För 15 år sedan bytte jag sida. I 25 år arbetade jag som journalist i dagspress, därav 22 år på Dagens Nyheter. Efter pensioneringen började jag skriva i alternativmedia. Halva min vänkrets sade upp sig.

Ytterligare fem år har passerat sedan jag skrev krönikan ”Tio års arbete i alternativmedia: en ringmur av tystnad”. Dags för en utvärdering. I 15 år av mitt nu 80-åriga liv har jag velat berätta, upplysa, utreda, förklara, ställa frågor, dra slutsatser, protestera. Helt enkelt belysa och försöka förstå en samhällsutveckling som i allt högre fart är på väg åt fanders.

Det finns en ringmur av tystnad som delar, splittrar och osynliggör ”icke godkända” debattörer från ”godkända”, som har självklar tillgång till medias utrymme. (Bilden av Visby ringmur kommer från Riksantikvarieämbetet).

Vad har hänt under de 15 åren? Har det jag skriver kunnat påverka någonting? Var det någon mening med att byta sida, ställa sig på barrikaderna och ta all skit som det har inneburit i form av förföljelse i min bostad, uthängningar med krigsrubriker, karaktärsmord, mediedrev, mordhot och röjande av min identitet?

Jag är inte säker på svaret.

 

 

Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072

Varmt tack för ditt stöd!

Fortsätt läsa ”Vill vi bara höra eländesrapporter och odla vår vrede och bitterhet?”

Våldtäkterna i hemtjänsten – politikerna spelar rysk roulette med våra gamla

OBS! Intressant gästinlägg om religiöst och kulturellt betingade skilda synsätt på kvinnor och sexualitet i slutet av krönikan!

 

Innan du börjar läsa:

Det här är en obehaglig text. Kanske rentav chockartad för dig som enbart sätter din tillit till det som rapporteras i mainstream media och inte har en aaaning om det som utspelar sig inom ramarna för omsorgen om våra gamla.

OBS!

Jag bannlyser ordet ”brukare” i allt jag skriver. Det är ett avskyvärt ord som objektifierar och avhumaniserar människor.

Observera att jag genomgående använder det neutrala ordet ”kunder” om dem som har hemtjänst. De betalar för en tjänst, konstigare än så är det inte. Jag vägrar använda ordet ”brukare”. Det är ett nedsättande, konstruerat ord, avsett att förminska, objektifiera och avhumanisera kunden.

På vilket annat område kallar man människor ”brukare”? Den som går till frissan och får håret klippt? Den som anlitar städhjälp? Föräldrar som har barn i förskola eller skola? Den som anlitar en grävmaskinist för arbete på tomten?

Är den som söker sjukvård en ”sjukvårdsbrukare”?

Nej, det har vi inte hört talas om.

Meningen med ordvalet ”brukare” är att göra kunden till en icke-människa. Ett föremål som man kan distansera sig från och hantera lite hur som helst utan att behöva tänka på att det handlar om en människa.

Det passar maktmänniskornas syften.


 

 

Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86
Bankgiro 111-9072

Varmt tack för din gåva!

Fortsätt läsa ”Våldtäkterna i hemtjänsten – politikerna spelar rysk roulette med våra gamla”

Maktkollektivet journalisterna – så fungerar de

I sin senaste video gör debattören Henrik Jönsson en utmärkt överblick av hur amerikanska och svenska media har agerat i samband med presidentvalet i USA.

De har haft ideologisk slagsida och varit ohämmat partiska (till förmån för Demokraterna), varit osakliga och haft en extremt polariserande retorik. Varför beter sig journalister så här? Det ska jag försöka förklara.

Upprörda reaktioner från stora delar av den svenska allmänheten mot vänstervinkling och snedvriden medierapportering fyller X (före detta Twitter) och andra mediala plattformar – men släpps knappast alls fram i mainstreammedia.

 

Till dig som läser min blogg och får veta saker som du aldrig får veta i MSM:

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varmt tack för din gåva!

Fortsätt läsa ”Maktkollektivet journalisterna – så fungerar de”

Presidentvalet i USA en repris på 2016

På flera sätt är Donald Trumps valseger i november 2024 en repris på hans valseger 2016. Det som ”inte fick hända” hände.

Båda gångerna har valresultatet utlöst en chock bland journalisterna. I sin vildaste fantasi har de inte kunnat föreställa sig att den presidentkandidat som de i fyra år gjort allt för att ta heder och ära av skulle bli vald av det amerikanska folket.

2016 fick Demokraternas kandidat Hillary Clinton se sig besegrad. Fast hon är kvinna. Även den här gången vann Trump över en kvinna: Kamala Harris.

Donald Trump, vald till USA:s president 2016 och 2024.

Fortsätt läsa ”Presidentvalet i USA en repris på 2016”

Mitt händelselösa liv, del 5: den ockuperade bygdegården. Eller: vem äger yttrandefriheten?

Förra sommaren kommenterade en vän att jag lever ett till synes händelselöst liv. Kommentaren blev upphov till en serie krönikor på temat. Jag återpublicerar nu några av krönikorna, delvis omarbetade.

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varmt tack för din gåva!

 

I den glesbygd där jag bor finns två bygdegårdar inom räckhåll. En i varje socken. Bygdegårdarna står för det tillgängliga kulturutbudet för oss som betalar för  Kungliga Operans, Konserthusets och Berwaldhallens verksamhet i huvudstaden men bor för långt bort för att kunna ta del av den.

Den ena bygdegården är liten, inte stort mer än en barack. Det är en snäll bygdegård där det ordnas knytkalas, yoga, syföreningsauktioner och informationsmöten om bredband och fiberkabel.

Gammelgarns bygdegård.

Den andra och större bygdegården, byggd 1939 av ungdomar i Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund (SLU, sedermera CUF), ligger bara en halvmil från den mindre. Den är tyvärr ockuperad av kommunister.

Fortsätt läsa ”Mitt händelselösa liv, del 5: den ockuperade bygdegården. Eller: vem äger yttrandefriheten?”

Visitationszoner – en fråga om skydd mot brott eller kriminellas integritet?

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varmt tack för din gåva!

Tungt kravallutrustad polis kämpar mot gängvåldet.

TEXTEN HANDLAR OM:

Hur decennier av ansvarslös migrations- och kriminalpolitik till slut tvingar fram åtgärder som innebär ökad kontroll och även drabbar laglydiga medborgare.

 

Vilket väger tyngst i ett samhälle som gör anspråk på att kalla sig rättssamhälle – befolkningens rätt till skydd och trygghet eller kriminellas känslor av kränkthet och påståenden om diskriminering och etnisk profilering?

Frågan ställs på sin spets när svensk polis inom kort kan få rätt att införa så kallade visitationszoner – eller ”säkerhetszoner” som de ska kallas, för att det låter bättre.

Fortsätt läsa ”Visitationszoner – en fråga om skydd mot brott eller kriminellas integritet?”

Joakim Lamotte kommer aldrig att få Stora Journalistpriset

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varmt tack för din gåva!

 

Mitt i Fiendeland står han. Människor runt omkring honom hatar honom och allt han står för. Många vill se honom död.

Joakim Lamotte har, i likhet med många andra journalister i fria media, föraktfullt kallats ”swishhora”, det vill säga han försörjer sig på frivilliga donationer, inte på tvångsinbetalda skattepengar.

Han är Sveriges modigaste journalist, och han kommer aldrig att få Stora Journalistpriset.

Joakim Lamotte.

Joakim Lamotte särskiljer sig från skrivbordsjournalister, fejkdissidenter och andra välanpassade som ständigt har ett finger uppe i luften för att känna hur PK-vindarna blåser innan de vågar skriva en bokstav eller länka till något. De ängsligt sidblickande, som tror på och noggrant botaniserar i Wikipedias lögner om de verkliga dissidenterna innan de utsätter sig för risken att få sitt anseende fläckat av guilt-by-association.

Mitt i stormen vill han vara.

Vill och vill. När jag läser hans bok Där stormen är. En ”swishhoras betraktelser” (Nopolar Publishing) får jag snarare intrycket att Joakim Lamotte axlar ett ansvar för att möta ”det andra Sverige” öga mot öga och därmed utsätta sig för stora risker. Att göra det som ingen annan vågar, i varje fall ingen annan journalist. Som ett slags kall, med en stark vilja och gnetig envishet som drivmedel.

Fortsätt läsa ”Joakim Lamotte kommer aldrig att få Stora Journalistpriset”

Peder Jensen: ”Import av islam betyder import av våld”

Den norske författaren Peder Jensen, känd under pseudonymen Fjordman, har fått rätt i allt som gäller islam och mångkultur. Men i juli 2011 tvingades han i landsflykt för att hans liv var i akut fara. Han har fortfarande efter 13 år inte kunnat återvända till Norge.

Orsaken är det mediedrev och det hat som norska journalister piskade upp efter Anders Behring Breiviks massmord på 77 personer i Oslos regeringskvarter och på Utöya den 22 juli 2011.

Peder Jensen vid Berlinmuren – en symbol för yttrandefrihet som inte får finnas. Foto: Snaphanen.

Jensen påstods lögnaktigt ha varit en inspirationskälla för Breviks terrordåd, för att Breivik – utan kontakt med eller tillåtelse från Peder Jensen – hade citerat Jensens blogg i sitt så kallade ”manifest”.

Fortsätt läsa ”Peder Jensen: ”Import av islam betyder import av våld””

Magdalena Andersson – ett (S)nedsteg för mycket

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varmt tack för din gåva!

 

Socialdemokraternas partiledare och före detta statsministern Magdalena Andersson har tappat koncepterna och passerat en gräns som aldrig får överskridas. Det är en allvarlig överträdelse i sig, och de fördömanden som haglar är välmotiverade.

Men ännu allvarligare är att Magdalena Andersson inte verkar förstå vad hon har gjort. Hon ger det maktdrivna socialdemokratiska ångvältsmaskineriet ett ansikte.

Magdalena Andersson (S). Foto: Sveriges radio.

Det var i torsdags, den 15 februari, som Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, assisterad av sin pressekreterare Mirjam Kontio, lät sig intervjuas av Lina Lund i Dagens Nyheter.

Fortsätt läsa ”Magdalena Andersson – ett (S)nedsteg för mycket”

Jimmie Åkessons tal: ”Det är ditt ansvar som gäst i vårt land”

Året var 2010. Trots åratals motarbetande, mobbing och demonisering av Sverigedemokraterna väljs partiet in i riksdagen.

Tretton år har gått. Mycket vatten har flutit under broarna. Mot bakgrund av det tal SD:s partiledare Jimmie Åkesson höll på onsdagen gör jag  en tillbakablick på de tretton åren.

För säkerhets skull vill jag markera att jag inte i allt delar SD:s politiska uppfattning. Men i det förtvivlade läge Sverige befinner sig idag är SD det bästa vi har.

Jimmie Åkessons tal är en milstolpe i svensk politik. Självklara saker som aldrig har fått sägas högt får äntligen kläs i ord. Talet skulle ha hållits för minst tjugo år sedan. Men det var inte möjligt då.

Den kompakta mur av journalister och politiker som gjorde allt för att förhindra en öppen debatt bär ansvaret för det haveri alla kan se idag. Vi kommer inte vidare förrän de avkrävs ansvar.

I sitt tal vänder sig Jimmie Åkesson också till dem som missbrukar Sveriges gästfrihet genom att söka asyl med falsk identitet och på falska grunder. De som kommer hit, inte för att bidra med något, utan för att bli försörjda eller begå brott:

”Jag ska vara helt rak och ärlig. Jag tycker inte att du ska vara här. För mig är du inte välkommen i Sverige. Jag tycker att du allvarligt ska fundera över att flytta någon annanstans. Varför inte tillbaka till ditt hemland där du förmodligen trivs bättre?”

Fortsätt läsa ”Jimmie Åkessons tal: ”Det är ditt ansvar som gäst i vårt land””