Mira Aksoy – Julia Caesar

Genom en lång rad EU-direktiv och blåkopior i form av svenska lagar har bankerna i snabb takt slutat finnas till för sina kunder. De har gjort sig till lydiga redskap för staten, EU och andra totalitära krafter. Det är tydligt att de alltmer går in i rollen som statligt styrda kontrollorgan över vanliga medborgare.

Tror du att du själv bestämmer om dina pengar? Glöm det! Både du och dina slantar är bankens och statens egendom.

*Bankerna har blivit stålglänsande, lydiga redskap för svenska staten, EU och övriga globalister.*

Anta att du har en hyfsad relation med din bank. Det fungerar, även om det inte är tal om någon direkt ömsesidig entusiasm. Du är ett nummer i den stora massan bara. Din lön eller pension tickar in på ditt konto en gång i månaden. Du kanske har ett bostadslån som du betalar på.

Fortsätt läsa ”När banken blev statens lydiga redskap”

Överallt ser vi den, den svenska folkuniformen, likadan på kvinnor och män:
T-shirt eller linne. Jeans, gärna fransiga och med hål. Gympaskor, eller som det heter numera: ”sneakers”. Gärna en Fjällrävenryggsäck på ryggen.

Voila! Du anser dig vara fix och färdig att gå ut i det offentliga rummet och visa dig i vilket socialt sammanhang som helst. Du vill visa hur lite du bryr dig om vad andra tycker. Det är din RÄTTIGHET att klä dig slafsigt.

*Vad är poängen med stora hål i jeansen? Fejkad fattigdom? Och vad har hon på fötterna? Tofflor? Varför vill en ung kvinna se ut som en slashas eller tiggare?*

I många år har jag funderat över svenska folkets förhållande till kläder. Varför klär sig ett helt folk, med ganska få undantag, som sopor? Den allmänna klädkoden vittnar om uppgivenhet. Varför verkar det vara en överjordisk ansträngning att klä sig snyggt och dra en kam genom håret innan man går till Konsum?

Fortsätt läsa ”Är rätten att klä oss som sopor den enda frihet vi bryr oss om?”