När Svenska kyrkan blev ett redskap för islam

Visste du att Socialdemokraternas kristna gren, Tro och solidaritet, sedan en vecka har en ordförande som är muslim? Jag visste det inte, trots att jag har skrivit mängder av artiklar under årens lopp om Socialdemokraternas nära samarbete med muslimska organisationer.

*Sara Kukka-Salam, 31, ny ordförande i Socialdemokraternas kristna gren.*

Sara Kukka-Salam heter Tro och solidaritets nya ordförande. Hon är född 1989 och har efterträtt Ulf Bjereld på ordförandeposten.

Uppgiften är bara en i mängden av intressant information i det här samtalet mellan Mikael Willgert och prästen Helena Edlund.

Att Svenska kyrkan sedan länge avlägsnar sig från det kristna budskapet och istället gör sig till ett vänsterpolitiskt redskap vet vi.

Helena Edlund, hennes två kolleger Annika Borg och Johanna Andersson fick det helt klart för sig när de 2016 startade det kristna initiativet Mitt kors på Facebook till stöd för förföljda kristna och en reaktion på att den katolske prästen Jacques Hamel halshöggs av två IS-islamister under en pågående mässa i kyrkan Saint-Étienne-du-Rouvray i Normandie den 26 juli 2016.

*Jacques Hamel, katolsk präst i norra Frankrike, halshöggs av IS-jihadister under en morgonmässa i juli 2016.*

Gruppen samlade snabbt 15 000 sympatisörer. Många skickade bilder och skrev personliga berättelser om ett kors som haft stor betydelse för dem. Korset som kristen symbol och kristen tro kan väl inte vara kontroversiellt?

Jodå. En skitstorm piskades upp mot initiativet och de tre prästerna. Svenska kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg skrev i ett inlägg på Facebook:

”Alltså, jag vet inte. Det här med att kristna plötsligt ska börja bära kors som tecken för och emot något. Det är väl inget nytt egentligen, men uppmaningen känns uppviglande och okristlig i de motsättningar som redan råder.”

Uppviglande och okristlig? Är det kristna korset, ursymbolen för kristenhet, okristligt? Media hakade på. Drevet var igång. Aftonbladet förknippade av outgrundlig anledning Mitt kors med nazism. För Helena Edlunds del innebar smutskastningskampanjen att hon förlorade sin tjänst som präst och sin tjänstebostad. Johanna Andersson begärde utträde ur Svenska kyrkan. Hon orkade inte längre med mobbningen och förföljelserna från andra kyrkliga företrädare.

Helena Edlund har också bland annat tjänstgjort som samverkansofficer i Afghanistan. Hon kom hem starkt förändrad av allt hon sett och upplevt under tiden i Afghanistan. Hon säger att hon önskar att hon hade sluppit uppleva de vidrigheter hon sett utföras mot människor där och som vi svenskar inte kan föreställa oss.

Vilket utrymme finns det för någon som har upplevt en frontalkrock med en kultur och värderingar som ligger så långt från våra som över huvud taget är möjligt? För Helena Edlund blev det en intellektuell frontalkollision när den verklighet hon upplevt krockar med politiskt korrekta fantasier.

Hon vill vara en ärlig människa. Det pris hon har fått betala för det är högt. Lyssna på hennes berättelse!