Världen är just nu upptagen av coronapandemin. Det går naturligtvis inte att jämföra betydelse och verkningar av epidemier, men parallellt med coronaviruset sprids en ödesdiger, hårt politiserad epidemi i Västvärlden: woke – den extrema, totalitära form av politisk korrekthet som förklarar alla problem med kön, ras, hudfärg, sexuell läggning och klass.
Smitthärden är framför allt brittiska och amerikanska college och universitet. Därifrån sprider sig smittan över hela Västvärlden.
I den här intervjun i brittiska The Sun – den bästa intervjun med honom som jag har sett hittills – intervjuas författaren och debattören Douglas Murray om den form av extraordinär galenskap som kallas woke.
Intervjuaren är The Sun’s Steven Edginton, som är något decennium för ung för att egentligen förstå vad Douglas Murray pratar om. Men han ställer hyfsade frågor och låter Murray prata på ganska ostörd. Douglas Murray är tillräckligt självgående för att inte behöva ledas i någon riktning.
Samtalet utgår ifrån Murrays två senaste böcker, ”The Strange Death of Europe” och ”The Madness of Crowds’. Gender, Race and Identity”. Om du är mest intresserad av identitetspolitik kan du hoppa över den första halvtimmen.
En intressant fråga är varifrån den speciella galenskap som kallas woke kommer. Varför är allting som gällde fram till nu plötsligt helt fel och ska vändas i sin motsats? Varför alla dessa kullerbyttor och glidningar i språket?
Tidigare ansågs det rasistiskt att särbehandla människor, till exempel på grund av hudfärg och etnicitet. Nu är det rasistiskt att behandla alla lika. Hudfärg, etnicitet, kön och sexuell läggning åberopas som skäl att särbehandla människor.
Det här lilla klippet från BBC-programmet Question Time avslöjar mycket tydligt vilken sorts debattklimat som woke-eran skapar. En brittisk kvinnlig akademiker, representant för ”people of colour” som det är tvång på att kalla invandrare numera, anklagar skådespelaren och musikern Laurence Fox för rasism och för att han är en ”vit privilegierad man”. Lägg märke till hur hennes ögon vidgas i triumf när hon påstår att han är ”racist”. Hon anklagar honom alltså för hans hudfärg – något som han inte kan göra något åt. Om motsvarande anklagelse skulle riktas mot en svart person skulle det utlösa lynchstämning.
Att Laurence Fox ger svar på tal har lett till att hans eget fackförbund Equity har gått ut med en uppmaning till musik- och filmbranschen att bojkotta honom så att han inte får några uppdrag och kan försörja sig själv och sina barn.
Equity har nyligen tagit tillbaka sin uppmaning och ber nu Laurence Fox om ursäkt.
Ett annat exempel är transpersoner, män med penis som hävdar att de är kvinnor och kräver särbehandling som fri tillgång till damtoaletter (eller könsöverskridande toaletter) och speciella pronomina när de omnämns. Hos Google, Facebook, Twitter med flera klassas nu alla former av ifrågasättande av detta som ”transfobi” och kan resultera i avstängda konton hos techjättarna. Transpersoner anses ha högre skyddsvärde i debatt och sociala medier än kvinnor och gaypersoner.
Douglas Murray, som själv är gay, jämför kraven från transpersoner med den tidiga gayrörelsen.
”Vi ville bara visa att vi finns och vill leva våra liv som de vi är, utan att kräva att andra människor måste ändra på sina liv för vår skull. Transpersoner däremot kräver att alla andra ska anpassa sig och ändra sig för deras skull. Annars hotar de med att ta livet av sig.”
”Föreställ er att gayrörelsen hade sagt:
Vi är här, vi är queer, och det finns ingenting som heter penisar och vaginor.”
Vad hade reaktionen blivit?
Den sortens galenskap som grasserar just nu i woke-sammanhang, förnekandet av könsskillnader och annat där biologiska fakta är fullt uppenbara och iakttagbara för vem som helst som har ögon att se med – jag tror inte att de kommer att vinna, och jag tycker synd om dem som försöker, säger Douglas Murray.
”Den galenskap som jag beskriver är konstruerad. Åsikter av den här typen finns inte där av sig själva. Man måste skolas in i en enfald av den här omfattningen, till exempel påståendet att könet är en social konstruktion.
Föräldrar belånar sina hus, tar stora lån för att kunna skicka sina barn till college – där de blir så här dumma. Det är ingenting som de har med sig hemifrån. Jag skulle bli förvånad om de här åsikterna är något som du har fångat upp på puben.”
Inte en enda akademiker som står bakom identitetspolitik och intersektionalitet kommer från den konservativa högern. Och det är ingen överraskning. En undersökning som gjordes på amerikanska universitet 2006 och refereras i Douglas Murrays bok ”The Madness of Crowds” visar att 18 procent av professorerna i socialvetenskap identifierar sig själva som marxister. I samma undersökning sa 21 procent av professorerna i socialvetenskap att de såg sig själva som ”aktivister” och 24 procent som ”radikala”. Det är sannolikt avsevärt högre siffror än för professorer som verkar inom något vetenskapligt område och som skulle definiera sig själva som Republikaner.
En företeelse som för inte så länge sedan skulle ha fått vem som helst att höja på ögonbrynen – Social Justice Warriors (SJW), alltså personer som ser sig själva som soldater som krigar för att genomdriva vad de tycker är social rättvisa – anser sig åtminstone själva vara moraliskt högstående och godhetens ombud på jorden. Den egna höga moralen rättfärdigar stöld från människor som själva har arbetat ihop sitt välstånd och utströssling av tillgångar över dem som aldrig har ansträngt sig med något så trivialt som arbete för att försörja sig.
Hur ska man veta när en ihoprafsad ideologi som står på ovetenskaplig grund har urartat? När är det dags att klarna tankarna? Douglas Murray pekar på två tillgångar som de flesta av oss besitter.
Vi har ögon att se med.
Och vi har ett sunt förnuft.
Båda hjälper oss att trampa på bromsen när utvecklingen spårar ur.
Finns det ett bättre, mer konstruktivt sätt att se på saker än hysteriskt ideologiskt? Finns det någonting vi kan enas om? Kan vi enas om till exempel det här, frågar Douglas Murray: ingen som besitter nödvändig kompetens ska kunna hindras från att verka i en profession eller ett sammanhang på grund av den du är, på grund av kön, ras, hudfärg eller sexuell läggning.
Från Douglas Murray kastar vi oss över till Claire Lehmann, grundare av och redaktör för online-tidningen Quillette. Quillette kallar sig en plattform för fria tankar och ser yttrandefrihet och fritt utbyte av tankar och idéer som oumbärlig hjälp för det mänskliga samhället att blomstra och utvecklas, i synnerhet i en tid när tanke- och yttrandefrihet förtrycks i hela Västvärlden.
”Runtom i världen sitter tänkande människor ensamma och isolerade med sina tankar, utan att kunna tala med någon om dem” säger Claire Lehmann.
”I ett litet land eller litet samhälle finns det kanske inga meningsfränder. Men genom Quillette får de kontakt med varandra och kan byta tankar med likasinnade.”
Lehmann intervjuas av John Anderson, tidigare minister i Australiens regering 1996-2005.
LÄS OCKSÅ: Woke
Professor Karl-Olov Arnstbergs lysande genomgång av woke-fenomenet.
Några citat:
”Woke är en slags upptrappning av politisk korrekthet till en ny nivå, en giftigare sort. Vissa åsikter får du helt enkelt inte ha. Massinvandring får inte diskuteras och naturligtvis inte heller islam. Den som är woke är en auktoritär puritan, som dömer andra människor. Han eller hon tål inte att det här i världen finns människor som tycker annorlunda.”
”Vid västvärldens universitet och högskolor äger en av det postmoderna och mångkulturella samhällets kraftigaste kollisioner rum – den mellan det vetenskapliga och det identitetspolitiska tänkandet.”
”Även om man är aldrig så PK, så vill man inte bli klassificerad som en PK-person. Woke däremot, är en klassificering som anhängarna, till skillnad från de politiskt korrekta, trycker till sitt hjärta. De som tillhör woke-kulturen är stolta över det.”
”I woke-eran är identiteten viktigare än din karaktär, din egen personliga uppfattning. Det är precis tvärtemot vad exempelvis Martin Luther King verkade för. Han drömde om en värld där din kompetens, dina kunskaper och åsikter var viktigare än din hudfärg.”
”Woke är ett fullt utvecklat totalitärt perspektiv. Du som vit man kan bara uttala dig om det som du i egenskap av vit man har erfarenhet av. Som svart kvinna likadant. Det är totalförbjudet att försöka representera något annat än sitt eget perspektiv. Män är till exempel inte tillåtna att ha åsikter om aborter, eftersom de saknar livmoder. Den som inte håller med måste tystas.”
Uppskattade du den här artikeln? Sätter du värde på fri och oberoende journalistik? Jag skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.
Ditt stöd behövs för att jag ska kunna fortsätta mitt arbete. Jag är tacksam om du vill stödja det jag gör genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:
Swish 073 594 52 69
Bankgiro 111-9072
Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290
Swift-BIC-kod ELLFSESS
Varmt tack för din gåva!
Julia Caesar 