Den ofrivillige statsministern

Statsminister Stefan Löfven (S), 64, har meddelat att han avgår vid partikongressen i november. Oavsett vilka hans skäl är ska de absolut respekteras.

Egentligen ville han aldrig bli statsminister. Han ville inte ens bli partiledare. Han blev övertalad och tvingad att ställa upp.

Jag återpublicerar en krönika om den ofrivillige statsministern från 2018.

Statsminister Stefan Löfven (s). Fortsätt läsa ”Den ofrivillige statsministern”

Afghanistan och sprutan – från offermentalitet till ansvar

De paralleller jag tar upp i den här krönikan kan tyckas hisnande. Men vi kan inte fortsätta placera saker i olika fack utan att se de gemensamma beröringspunkterna.

Vi behöver blottlägga mönster och mekanismer som hindrar oss i vår utveckling. När vi blir medvetna om dem har vi ett val: att hålla för ögonen och vända tillbaka till blindheten. Eller att utvecklas och gå vidare.

Vad kan och ska världen göra för att skydda ett land mot sig självt?

Hur länge ska Västvärlden hålla Afghanistan under armarna och pracka på landet ”hjälp” som stoppas i fel fickor, och utan att afghanerna själva gör några ansträngningar att förändra de strukturer som hindrar dem från att utvecklas?

Sedan 2001 har fyra amerikanska presidenter investerat tusentals soldaters liv och hundratals miljarder dollar (närmare bestämt cirka 2,5 miljarder dollar PER DAG) i Afghanistan” skriver Niklas Ekdal i Dagens Nyheter och tillägger ”Hur kunde det sluta så illa?”

Fortsätt läsa ”Afghanistan och sprutan – från offermentalitet till ansvar”

När man skjuter livräddare

Jag erkänner. Jag är partisk. Jag är en av dem som har räddats. När jag läser att man skjuter på ambulanshelikoptern vill jag döda.

En ambulanshelikopter flyger i skytteltrafik mellan Gotland (som är en ö i Östersjön, för de som har missat det, till exempel de miljöpartister som tycker att man ska åka tåg hit) – och Karolinska sjukhuset i Solna. Helikoptern räddar liv varje dag.

Den räddade mitt liv en dag i augusti när jag fick hjärtinfarkt. Den, och skicklig och hårt arbetande sjukvårdspersonal. Fortsätt läsa ”När man skjuter livräddare”

Ansvarslös mediakampanj för att ta ”hem” IS-barnen

Medias kampanj för att ta ”hem” IS-terroristernas barn har spårat ur fullständigt. Föräldralösa barn används som verktyg i ett samvetslöst spel som gynnar mördarsektens mål att fortsätta bygga sitt ”kalifat” och fortsätta slakta ”otrogna”. 

Regeringen har gjort klart att den vältrar över ansvaret för en lång rad underlåtenhetssynder och misslyckanden på den sista och svagaste länken i kedjan; socialsekreterarna.

IS-terroristen Michael Skråmo hyllar mördarsekten IS tillsammans med ett av sina sju barn. Sedan Skråmo och barnens mamma dött är barnen föräldralösa och används som spjutspetsar i medias kampanj för att få ”hem” alla IS-barn.

Omedvetenheten är det som skrämmer mig mest. Än en gång kidnappas en debatt med livsavgörande konsekvenser av aningslösa, destruktiva krafter. De som styr debatten om IS-barnen skyr fakta och kunskap som pesten och agerar utifrån okunnighet, grundlösa myter och egoistiska motiv. Deras omedvetenhet kommer att få allvarliga konsekvenser för oss alla.

Jag har tidigare skrivit om IS-barnen här och här. Jag hade hoppats slippa skriva mer om dem, men medias och regeringens agerande är så uppseendeväckande ansvarslöst att det inte kan få stå oemotsagt.

Fortsätt läsa ”Ansvarslös mediakampanj för att ta ”hem” IS-barnen”

Den ofrivillige statsministern

Stefan Löfven (s) är den största olycka till statsminister som Sverige någonsin haft. Som ingen annan får han mig att skämmas över att vara svensk. Med nästan varje offentligt framträdande tillfogar han svenskarna frekventa näradöden-upplevelser.

Statsminister Stefan Löfven (s). Fortsätt läsa ”Den ofrivillige statsministern”

Att rensa i ghetton – råd från en libanesisk minister

Apropå den danska regeringens 22-punktsplan med åtgärder mot kriminalitet och utanförskap i vad som i Danmark går under namnet ghetton – inte ”utsatta områden” som den svenska termen lyder.

Jag erinrar mig en text som den socialdemokratiske debattören Johan Westerholm skrev för två år sedan, efter ett besök i Libanon och med anledning av bränder och oroligheter i invandrartäta områden i Norrköping och Borlänge.

Fortsätt läsa ”Att rensa i ghetton – råd från en libanesisk minister”