Vem bestämmer vem som ska få leva?

I min hall, alldeles innanför ytterdörren, ligger en förpackning munskydd. Dyrt betalda (500 kronor för 50 stycken) ur min egen ficka. Ingen får komma in i huset utan att ta på sig ett munskydd. Saken är inte förhandlingsbar. Det gäller livet.

Det här blir en lång text som kommer att vindla hit och dit, mellan personligt och allmängiltigt. Det kommer att handla om vem som har rätt att leva, om etisk härdsmälta, om obefintliga munskydd i hemtjänsten, äldreomsorgen som det perfekta sparobjektet, huruvida döden har svarta Fantomentrikåer och om skräck och rädsla som effektiva verktyg att styra människor.

Fortsätt läsa ”Vem bestämmer vem som ska få leva?”

När sommaren går mot sitt slut. Fyra Sommarprogram

Visst, det känns obönhörligt. Sommaren är den korta tid då vi ska förverkliga alla våra drömmar, de som vi haft instängda och inkapslade i kyla och vått ylle hela vintern.

Sommaren ska förkroppsliga all efterlängtad ljuvlighet, göra allting uppnåeligt och verkligt. Sommaren är paus från vardagen, sommaren är semester från skola och löneslaveri. Sommaren är frihet. Sommaren befriar din kropp och din själ, ger dig chansen att utforska den människa du vill vara.

Fortsätt läsa ”När sommaren går mot sitt slut. Fyra Sommarprogram”

Paus på grund av hjärtinfarkt

 

Ambulanshelikoptern räddade mitt liv. Den och fantastisk sjukvårdspersonal.

Som mina uppmärksamma läsare säkert har noterat har jag inte uppdaterat bloggen sedan 1 augusti. Den dagen fick jag en hjärtinfarkt och flögs med ambulanshelikopter från den glesbygd där jag är bosatt till närmaste sjukhus. Därifrån flögs jag till Karolinska sjukhuset, kranskärlsröntgen och ballongvidgning av igenkorkade kranskärl och armering av kärlväggarna med metallnät, så kallad stent.

Fortsätt läsa ”Paus på grund av hjärtinfarkt”