Mitt Sommarprogram 2019

Varför måste moderna hus se ut som skokartonger eller strandade Ålandsfärjor?
Varför tyckte alla på 1970-talet att mörkbruna plastgolv och beiga vävtapeter, avocadogröna spisar och orange skåpluckor var jättesnyggt?

Skönhet och dess motsats, fulhet, är tema i mitt Sommarprogram.

Hoppet och skönheten har hållit människor vid liv genom krig, fattigdom och repression. Filosofer har skrivit att genom skönheten skapar vi världen som ett hem åt oss. Jag försöker få svar på frågor som:

Vilka är de ideal som styr vad vi tycker är fult respektive vackert? Vilka håller i pekpinnarna – de som jag kallar smaktyrannerna – de som ser det som sin plikt att uppfostra oss bonnläppar i god smak?

För ungefär hundra år sedan hände någonting. Konst, musik och arkitektur vände ryggen åt skönheten. Kulturmarxister med hjärntvättade arkitekter i spetsen började föra ett ideologiskt gerillakrig mot skönheten. Den berömde franske konstnären Marcel Duchamp försökte ställa ut en pissoar och kallade det konst.

Arkitekterna är den yrkeskår som genom modernismen har begått de största förbrytelserna mot skönheten. Det tydligaste exemplet i vårt land är rivningen av gamla vackra stadskärnor i så gott som varenda stad på 1950-, 60- och 70-talen och byggandet av 350 köptempel – betongklossar i sovjetisk bunkerstil.

Fulhet urholkar själen. Fulhet förstör vårt psykiska immunförsvar så att vi inte orkar göra uppror mot destruktiva ideologier, som mångkulturalism och genusvansinne. Att värna skönheten i fulhetens tid är en revolutionär handling som ger oss hopp och kraft att leva. Att anlägga en trädgård är att skapa skönhet på sin plätt på jorden.

Askfatet med det gröna rådjuret från Uppsala Ekeby – det kallades ”Hötorgskeramik”.

Programmet handlar också om hur det är att bli töntstämplad på grund av ett keramikaskfat från Upsala Ekeby med ett grönt rådjur på (det kallades föraktfullt ”Hötorgskeramik”), om vad fåglar kan lära oss och om de master vi i dag reser högt över kyrktornen i det sekulära Sverige för att tillbe våra nya gudar.

Nu finns mitt Sommarprogram också på YouTube.

Musiken i programmet

1. Johann Sebastian Bach (1685-1750).
Konsert i d-moll, BWV 974.
(Efter Alessandro Marcello’s (1673-1747) konsert för oboe och stråkar i d-moll).
Adagio.
Vikingur Ólafsson, piano.

2. Simon & Garfunkel.
The Sound of Silence (Original Version from 1964).

3. Giovanni Battista Pergolesi (1710-1736).
Stabat Mater.
The Academy of Ancient Music.
Dirigent Christopher Hogwood.

4. Nils Ferlin, text. Lille-Bror Söderlundh, musik.
När skönheten kom till byn.
Lille-Bror Söderlundh, sång (1942).

5. J S Bach (1685-1750).
Harpsichord Concerto BWV 639, ”Ich ruf zu Dir, Herr Jesu Christ”.
Simone Dinnerstein, piano.

6. Adriano Celentano.
La maison où j’ai grandi. (Il ragazzo della via Gluck).
Françoise Hardy, sång. 1966.

7. Berg-Kirstis polska.
Jan Johansson, piano, Georg Riedel, bas.
Ur Jazz på svenska. 1964.

8. Jean Sibelius (1865-1957).
Etude opus 76 No 2.
Arrangemang Börje Sandquist.
Jian Wang, cello. Göran Söllscher, gitarr.

9. Arne Forsén.
Visa från Dorotea.

10 och 11. Giuseppe Verdi (1813-1901).
Triumfmarschen ur Aida, Gloria all’Egitto. 1871.
Staatskapelle Dresden.
Chor der Staatsoper Dresden.
Dirigent Silvio Varviso. 1983.

12. J S Bach (1685-1750).
Koralpreludium BWV 659, ”Nun kommt der Heiden Heiland”.
Alfred Brendel, piano.

13. Léo Delibes (1836-1891).
Flower Duet. Lakmé (1883).
Sabine Devieilhe, sopran, Marianne Crebassa, mezzosopran.
Les Siècles.
Dirigent François-Xavier Roth.

14. Alberto Iglesias.
Raquel. Ur Pedro Almodóvars film ”Hable con ella”.
Bau (Rufino Almeida).

15. Max Richter.
The Twins.

16. Canto Gregoriano.
Ave mundi spes Maria.
Coro de monjes del Monasterio Benedictino de Santo Domingo de Silos.
Ledare: Ismael Fernández de la Cuesta.

17. Colleen.
Ritournelle.
Från Sergej Prokofiev ”The Dance of the Knights”.

18. Arnold Schönberg (1874-1951).
Pianokonsert Opus 42. (1942).
The Cleveland Orchestra.
Dirigent Pierre Boulez.
Mitsuko Uchida, piano.

19 och 20. Gånglåt från Mora.
(Anders Zorns favoritmarsch).
Jan Anders Andersson.

21. Arne Forsén.
Jon Mas polska.

22. Pjotr Tjajkovskij (1840-1893).
Hymn of the Cherubim.
The USSR Ministry of Culture Chamber Choir.
Dirigent Valery Polyansky.

23. Eino-Juhani Rautavaara (1928-2016).
Cantus Arcticus.
Leipzig Radio Symphony Orchestra.
Dirigent Max Pommer.

24. Allan Edwall (1924-1997).
När små fåglar dör (ur Gnällspik, 1982).

25. Eleni Karaindrou.
The Waltz of Hope.
Tous Des Oi.

 


Tillförde det här programmet dig någonting? Gav det dig kunskaper, tankar och insikter som du inte hade tidigare? Jag arbetar med professionell journalistik och skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.

Jag är tacksam om du vill stödja mitt arbete genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:

Swish 073 594 52 69

Bankgiro 111-9072

Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290

Swift-BIC-kod ELLFSESS

Varmt tack för din gåva!

Arkitektur, del 4: Vad säger de fula nybyggena om Sverige?

Varför byggs det så outhärdligt fula hus i Sverige att inte ens arkitekterna själva vill bo i dem? I tre artiklar har jag nyligen belyst dagens modernistiska arkitektur och visat hur upphovsmännen själva, arkitekterna, genomgående väljer bort de fula lådor de åstadkommer och istället väljer att bo i vackra, klassiska hus från förra sekelskiftet.

Artiklarna finns här:

del 1, 

del 2

och del 3.

Det här kontorshuset i Halmstad vann förra årets Kasper Kalkon-pris som Sveriges fulaste nybygge. (Arkitektbyrån Design).

Nu utlyser föreningen Arkitekturupproret för tredje året en omröstning bland sina 36 000 medlemmar om Sveriges fulaste nybyggda hus 2018.

Fortsätt läsa ”Arkitektur, del 4: Vad säger de fula nybyggena om Sverige?”

Arkitektur, del 2: Arkitekterna ritar lådor – som de inte själva vill bo i

Hur vill du bo? Och hur bor du?
Skillnaden mellan dröm och verklighet är stor för de flesta av oss. Och skillnaden mellan arkitekternas modernistiska lådor och det vanliga bostadskonsumenter vill ha är ofta himmelsvid.

Detta är den andra artikeln av tre om arkitektur.

Arkitektkåren ritar fyrkantiga lådor åt andra – men väljer att själva bo i gamla klassiska hus. I det här blogginlägget kan du se prov på den speciella dubbelmoral som frodas bland arkitekterna. I den stora grupp hycklare i samhället som säger en sak och gör det motsatta intar arkitektkåren en framskjuten plats.

Bilderna kommer från föreningen Arkitekturupprorets hemsida.

Fulhetsrekord? En hög med staplade baracker mitt i den idyll arkitekten själv växte upp i.

Fortsätt läsa ”Arkitektur, del 2: Arkitekterna ritar lådor – som de inte själva vill bo i”

Arkitektur, del 1: Kulturmarxisternas mord på våra städer

I mer än ett halvt sekel har arkitekter i maskopi med politiker och byggherrar begått lustmord på våra städer. Gamla vackra stadskärnor har skövlats och ersatts med människofientlig mardrömsarkitektur i glas och betong. 

Det här är den första av tre krönikor om arkitektur.

Solna. Futuristisk husdröm för arkitekter. Arkitekten har haft kul vid ritbordet. Men vad gör brutal arkitektur med människor? Foto: Stefan Pettersson, Nya Tider.

Fortsätt läsa ”Arkitektur, del 1: Kulturmarxisternas mord på våra städer”