Den 9 november är det 30 år sedan Berlinmuren öppnades och människor kunde röra sig fritt från diktaturen DDR till Västtyskland. Fyrtio år av diktatur, avrättningar, tvång och förtryck gick mot sitt slut.
I dag har vi internaliserat det tvång och den censur som DDR stod för. Vi lever i en mjukdiktatur. Berlinmuren finns inom oss.
Berlinmuren skilde Västberlin och Östberlin åt mellan den 13 augusti 1961 och 9 november 1989, i 28 år.
Muren byggdes 1961 för att hindra människor att fly från den kommunistiska diktaturen DDR (Deutsche Demokratische Republik) till Väst. I Väst kallades den ”skammens mur” och i öst ”antifascistisk skyddsvall”.
Bakom den ”antifascistiska skyddsvallen” hölls 17 miljoner östtyskar fångna som i ett jättelikt koncentrationsläger i nästan 30 år.
Han är med överallt. Bland de 90 paneldeltagarna i Sveriges Radios söndagsprogram ”Godmorgon Världen” de senaste 30 veckorna har han varit oftast förekommande. Han är med så ofta att han har blivit ett skämt.
Vad är Göran Greiders hemlighet?
Nyheter i dag och Ledarsidorna redovisar en undersökning av vilka gäster radions Godmorgon Världen bjuder in till sin panel för att diskutera aktuella politiska frågor på söndagsförmiddagarna.
Maskerade Antifa-huliganer blockerar en äldre dam med rollator som på darriga ben försöker ta sig över ett övergångsställe.
Videon där våldsvänstern avslöjar sin hatiska människosyn har blivit viral och hittills setts av minst åtta miljoner människor. Attacken blev ett bakslag som Antifa inte hade väntat sig.
Den lilla filmsnutten visar vad som händer när 81-åriga Dorothy Marston är på väg till ett möte om yttrandefrihet och censur, en demokratisk sammankomst med parlamentsledamoten, presidentkandidaten och ledaren för People’s Party of Canada (PPC), Maxime Bernier.
Engelska tv-serier får inte vara engelska längre. Varför? Jag går på jakt efter förklaringar och hamnar i ett veritabelt getingbo av konflikter och motstridiga viljor, tvång och diktat. Bakom döljer sig en politisk propagandaindustri vars kodord stavas ”inkvotering” och ”tvångsmässig mångfald”.
Kommissarie Endeavour Morse, det vill säga skådespelaren John Thaw (1942-2002).
Jag älskade kommissarie Morse. Hans alldeles ovanligt lysande blå ögon. Hans vresiga tungsinne. Hans passion för opera. Hans omöjliga förälskelser. Hans vinröda Jaguar och hans obotliga ensamhet. Hans geniala förmåga att lösa kriminalgåtor.
Högerextrem konspirationsteoretiker? Han och många andra har fått rätt: Nu är kollapsen delvis ett faktum.
Den välkände norske bloggaren och författaren Fjordman skriver om hur den kollaps han förutsåg för många år sedan nu är verklighet i Sverige. ”På bara 40 år har Sverige gått från ett välordnat land till kaos och kollaps” skriver han på den danska bloggen Snaphanen. Jag har översatt hans text från norska.
Bloggaren och författaren Peder Jensen, känd under pseudonymen Fjordman.
Av Fjordman
”På den norska sidan av det internetbaserade lexikonet Wikipedia blir jag den 18 september 2019 kallad ”högerradikal eller högerextrem konspirationsteoretiker”.
Många av mina förutsägelser har bevisligen visat sig vara korrekta. Därför kunde det vara intressant att höra deras definition på vad en ”konspirationsteoretiker” är. För 15 år sedan varnade jag för en möjlig kollaps i det svenska samhället. Nu är kollapsen delvis ett faktum.
Jag erkänner. Jag är partisk. Jag är en av dem som har räddats. När jag läser att man skjuter på ambulanshelikoptern vill jag döda.
En ambulanshelikopter flyger i skytteltrafik mellan Gotland (som är en ö i Östersjön, för de som har missat det, till exempel de miljöpartister som tycker att man ska åka tåg hit) – och Karolinska sjukhuset i Solna. Helikoptern räddar liv varje dag.
Richard Sörman är docent i romanska språk och var fram till 2015 lektor i franska. Sedan en tid tillbaka skriver han regelbundet krönikor på sajten Det goda samhället. Här är hans senaste, om vänsterns klagomål på debattklimatet – som de själva har gjort allt för att förstöra.
”Motståndet mot det tidigare så dominerande vänsterperspektivet drivs nu med ett mycket större självförtroende. Människor vågar säga vad de tycker, och de vågar visa att de är arga.”
Richard Sörman.
Av Richard Sörman
Många klagar just nu på det polariserade debattklimatet: vi måste kunna diskutera med varandra, säger man, vara sakliga och nyanserade. Jaha? Låter det så nu? Tills helt nyligen gick det minsann bra att avfärda sina motståndare med nedsättande epitet som populister, rasister och fascister. Börjar det gunga under fötterna? Känns det inte bra? Ska vi prata? Gärna.
Det här är den andra artikeln av engelsmannen Joe Slater (pseudonym) om åsiktsförtrycket i de nordiska länderna, nyligen publicerad på den brittiska alternativsajten Going Postal.
Artikeln handlar om det mediedrev som piskades upp mot den norske bloggaren Peder Jensen, känd under pseudonymen Fjordman, i samband med Anders Behring Breiviks massmord på 77 personer i Oslo och på Utøya den 22 juli 2011.
Peder Jensens ”brott” var att han, utan egen vetskap, blivit citerad av en massmördare. Av fara för sitt eget liv tvingades han i landsflykt.
Karikatyr av Fjordman i NRK. I tv-programmet ”Trygdekontoret” framställs han som en multihandikappad nazist. Norska media gaddade ihop sig i ett statligt sanktionerat karaktärsmord på bloggaren som jagades i landsflykt ut ur Norge.
By Joe Slater
“All the routines of daily life are affected. You choose between being spat on in public places or staying at home. You are completely exposed. It suddenly becomes quiet all around you.
Friends you have known for many years cut themselves off, acquaintances walk on the other side of the street, colleagues turn their heads away and it is suddenly hard to find somebody to have lunch with.
When you are exposed to a smear campaign, you will never be the same again. If you have not had that experience, you cannot imagine how it is.”
Bruce Bawer, amerikansk författare bosatt i Norge sedan många år, ger i en salt betraktelse sin bild av Sverige, av islamiseringen, våldtäktsepidemin, 70-åringar som åtalas för HMF och återvändande IS-terrorister som belönas för mord och våld med speciella förmåner. Jag har översatt Bruce Bawers krönika, ursprungligen publicerad på PJ Media.
Bruce Bawer
Av Bruce Bawer
Jag skulle kunna skriva om Sverige varje vecka. Varje dag. Varje timme. Av skäl som kommer att analyseras av historiker under en lång, lång tid – förutsatt att Västvärlden inte blir så genomislamiserad att objektiv historisk granskning blir ytterligare omöjliggjord – har svenskarna valt en väg mot kulturellt och samhälleligt självmord som ställer alla andra länder i skuggan.
Barn som far illa kan och ska omhändertas av socialtjänsten och få möjlighet att växa upp i familjehem. Men inför föräldrar som drivs av ideologisk extremism står sjukvård och socialtjänst illa rustade. Ingen har ens vetat om att den lilla flicka som var nära att dö av svält existerade, eftersom hennes födsel inte var registrerad. Föräldrarna vill leva som ”nomader”, helt utanför samhället.
Flickan vägde 6,3 kilo när hon kom in till sjukhuset, nästan bara halva normalvikten. Bilden är tagen några månader tidigare och utlagd på pappans Instagramkonto.
Fallet med den 1½ år gamla flicka som befann sig i ett akut livshotande tillstånd på grund av undernäring när hon kom in till Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg har väckt stor uppmärksamhet. Hur kan sådant hända i Sverige?
Den lilla flickans föräldrar vill leva som ”nomader” och ”världsmedborgare” och stå helt utanför det svenska samhället. Barnet har utsatts för långvarig svält på grund av föräldrarnas ideologiska övertygelse och extrema levnadssätt. Föräldrarna tror att man kan leva på luft.
Julia Caesar 