Två svenska män skriver om sin verklighet. Båda i 40-årsåldern, båda med erfarenheter, tankar och känslor kring det Sverige vi lever i 2018.
De formulerar sig olika, den ene på prosa, den andre i diktform. Men hos båda finns ett främlingskap, en stark känsla av overklighet i en tid och ett land där allting har förändrats snabbare och mer genomgripande än någon annanstans i historien.
Ledarskapskonsulten och före detta frikyrkopredikanten Runar Sögaard har skrivit ett inlägg på Facebook som jag tror är av intresse även för mina läsare. Jag återger det här.
”Ungtuppen Gustav Fridolin rusar idag ut i media och hälsar att ”hatet mot Annie Lööf gör mig förbannad”.
Fortsätt läsa ”Runar Sögaard: Gustav Fridolins fallna fjädrar”
Många svenska kvinnor föder sitt första barn när de är i 40-årsåldern. Andra föder inga barn alls. Varför är det så?
Fortsätt läsa ”Gästinlägg: Varför är nativiteten bland svenska kvinnor så låg?”
Om man vill förvandla ett land i grunden är en förändrad demografi det mest effektiva verktyg man kan använda. Människor är nämligen inte – tvärtemot vad politikerna påstår – utbytbara mot varandra. Etnicitet och kultur formar oss olika.
Allt fler stora media slopar aprilskämten. De har helt enkelt blivit för svåra att särskilja från den vanliga nyhetsrapporteringen.
”I en värld där det blir allt svårare att skilja sanning från osanning väljer Göteborgs-Posten att inte publicera något aprilskämt i år” skriver Christofer Ahlqvist, chefredaktör och ansvarig utgivare för G-P.
Norge närmar sig snabbt det sandlådetillstånd där svensk politik har befunnit sig i många år.
På tisdagen avvärjdes en regeringskris genom att invandrings- och justitieminister Sylvi Listhaug, 40, (Fremskrittspartiet) överraskande valde att avgå efter en häxprocess mot henne, iscensatt av Arbeiderpartiet och den övriga norska vänstern.
Fortsätt läsa ”Sylvi Listhaug avgår. ”En kamp om Norges själ.””
Det är exakt 70 år sedan det stora ideologiska skiftet för skolan ägde rum. Den gamla lärdomsskolan skulle ersättas av en enhetsskola för alla. Det har funnits många goda visioner och högt ställda mål längs vägen – men var är de nu? Hur kunde det spåra ur så till den grad?
När någonting går så helgjutet åt skogen som skolan har gjort bör man nysta i rötterna och försöka ta reda på hur och var det började gå snett.
Det här är den andra artikeln om skolan.
Den har tre delar:
Skolan.
Ett offentligt passionsdrama.
DDR- den socialistiska idealstaten.
Musik: Mallorca. Barcarola, opus 202 (1890).
Kompositör: Isaac Albéniz (1860-1909).
Artist: Julian Bream.
Mallorca i november. Regnet skvalar oavbrutet, dag efter dag. Inga små försynta duggregn, nej himlen står vidöppen. Efter en lång, het och exceptionellt torr sommar avlöser skyfallen varandra. Det stormar, åskar och blir strömavbrott. Det går inte att gå ut. Jag sitter inregnad på ett iskallt hotellrum och fryser. Det som var tänkt som några dagars avbrott i svenskt novemberrusk blir tvärtom, en längtan hem till värme och vedeldade brasor.
Fortsätt läsa ”Musikaliska anteckningar 7. Mallorca. Julian Bream.”
I den värsta masskjutningen hittills i Texas dödade den 26-årige före detta militären Devin Patrick Kelley 26 personer och skadade 20 under söndagsgudstjänsten i en liten baptistkyrka i Sutherland Springs. Han använde ett halvautomatiskt vapen, ett gevär av modellen Ruger AR-556.
Föraktet för svaghet och rädslan för styrka är två uråldriga drivkrafter som har funnits hos människan ända sedan människosläktet började utvecklas som art. De är varandras motpoler, men båda handlar om överlevnad. Evolutionen belönar styrka i meningen individens och gruppens anpassning till miljö och sammanhang, ”survival of the fittest”, medan svaghet har varit och fortfarande ses som en icke önskvärd egenskap som hotar artens överlevnad.
