Vi lever i anklagelsernas tid. De delar av Sveriges kvinnliga befolkning som har tillgång till megafonerna formerar sig till ett högljutt ”J’accuse” mot män. Kvinnliga utsagor om utsatthet för mäns sexuella övergrepp drar fram som en anklagelsetsunami, i synnerhet i ytterligheternas och jämställdhetens förlovade land Sverige. Massuppropen avlöser varandra. Facebook är vår tids inkvisitionstribunal.
LYSSNINGSTIPS
En dokumentär om mordet på Elin Krantz sänds söndag den 10 december klockan 18:03 i radions P3.
Kan också höras som podd. Jag medverkar i programmet med citat ur de krönikor jag har skrivit om mordet.
Jag har kallat mordet ett politiskt mord, en bedömning som jag fortfarande står fast vid.
Hon hette Elin Krantz och var 27 år gammal. Nyinflyttad från Falköping till Göteborg för att gå en utbildning till hudterapeut. Mer än 27 år blev hon inte.
Varje förälder vet att man inte kan släppa ut ett 2-3-årigt barn vind för våg utan vuxen tillsyn. Risken är överhängande att barnet gör sig illa på något sätt, i värsta fall springer ut i gatan framför en bil och blir ihjälkört.
Vad varje röstberättigad svensk borde veta är att det är förenat med överhängande fara för Sveriges och svenska folkets säkerhet och överlevnad att släppa fram den pubertetssekt som kallar sig miljöpartiet till makten. Ansvarslösa barn som sparkar och skriker för att få som de vill ska inte ha makt.
Med stolthet presenterar jag den första gästskribenten på min blogg. En person som betraktar dagens Sverige ur ett perspektiv 30 år tillbaka i tiden. Året är 1987, och det är ett helt annat Sverige.
Jag tänker mig tillbaka 30 år i tiden.
Till 1987.
Året då ”Reagan löste tvisterna och Europe låg på listorna”.
Tänk.
Om jag detta år hade hållit föredrag.
Om Sverige 2017.
Och jag skulle då ha påstått följande.
Fortsätt läsa ”Gästinlägg: Vad har hänt med Sverige på 30 år?”
Torsdagen den 2 november visade SVT Pontus Mattssons dokumentär ”Tvärvändningen”. Titeln syftar på de restriktioner i invandringspolitiken som regeringen Löfven tvingades införa den 24 november 2015. Det kom 10 000 asylsökande i veckan till Sverige den hösten, och siffran för hela 2015 skulle bli 162 877, varav 35 369 så kallade ”ensamkommande barn”, de flesta vuxna män från Afghanistan.
Föraktet för svaghet och rädslan för styrka är två uråldriga drivkrafter som har funnits hos människan ända sedan människosläktet började utvecklas som art. De är varandras motpoler, men båda handlar om överlevnad. Evolutionen belönar styrka i meningen individens och gruppens anpassning till miljö och sammanhang, ”survival of the fittest”, medan svaghet har varit och fortfarande ses som en icke önskvärd egenskap som hotar artens överlevnad.
Hut går hem till sist. Och svensk lag gäller även för journalister.
SVT-reportern Fredrik Önnevall och ytterligare två SVT-medarbetare döms i hovrätten för människosmuggling för att de i samband med inspelningen av tv-serien ”Fosterland” 2014 smugglat med sig en 15-årig syrisk pojke till Sverige.
Fortsätt läsa ”Tre SVT-medarbetare dömda för människosmuggling”
Drygt 84 procent av de undersökta asylsökande ”barnen” är vuxna.
Det visar resultatet av åldersbestämningar som rättsmedicinalverket har gjort åt migrationsverket till och med den 30 september. Av de 5 820 asylsökande som undersökts har 4 897 befunnits vara vuxna. Det vill säga drygt 84 procent – men egendomligt nog nämner rättsmedicinalverket inte procentsiffran i den information man gått ut med.
Om att förlora jobbet för att du talar sanning
Åldersbluffande så kallade ”ensamkommande barn” är det största bedrägeriet i Sveriges historia.
Det skulle ta nästan tjugo år från att fenomenet dök upp i Sverige tills lögnen punkterades när resultaten av Rättsmedicinalverkets åldersbedömningar blev offentliga i september i år. De visade att 83 procent av ”barnen” hade ljugit om sin ålder.
År 2000 kom 350 ensamma asylsökande som uppgav sig vara barn till Sverige. Femton år senare, 2015, skulle siffran mer än hundrafaldigas till 35 369 personer, de flesta från Afghanistan, Iran eller Pakistan. Om lika stor andel av dem har bluffat om sin ålder som den grupp som åldersbedömts hittills innebär det att 29 356 personer – en hel stad – som anlände det året har begått asylbedrägeri för att få uppehållstillstånd i Sverige.
Det är en morgon i början av april 2008. Jag sitter vid frukostbordet och läser som vanligt Dagens Nyheter. När jag kommer till debattsidan studsar jag till. En oväntad rubrik fångar mitt intresse:
Journalisterna mörklägger sanningen om invandrarna
Något liknande kan jag inte påminna mig att vare sig DN eller någon annan tidning har publicerat tidigare. Artikeln är skriven av journalisten och socionomen Gunnar Sandelin, som arbetat som presschef på BRIS (Barnens rätt i samhället) i tolv år och tidigare som journalist på SVT och som socialarbetare. Den ska komma att bli en av DN:s mest lästa debattartiklar någonsin.
Julia Caesar 