Norge närmar sig snabbt det sandlådetillstånd där svensk politik har befunnit sig i många år.
På tisdagen avvärjdes en regeringskris genom att invandrings- och justitieminister Sylvi Listhaug, 40, (Fremskrittspartiet) överraskande valde att avgå efter en häxprocess mot henne, iscensatt av Arbeiderpartiet och den övriga norska vänstern.
Fortsätt läsa ”Sylvi Listhaug avgår. ”En kamp om Norges själ.””
Rebloggat från Affes statistikblogg:
”Den grupp i samhället som utan tvekan är mest problematisk vad gäller brottslighet, våld och otrygghet är män i brottsaktiv ålder, 15-44 år. Där finns testosteronet och våldspotentialen. Hur denna grupp är sammansatt och beter sig har avgörande betydelse för tryggheten och stabiliteten i samhället. Därför är det intressant att titta på hur gruppen ser ut och hur/om den förändras över tid.
Fortsätt läsa ”Var fjärde man i brottsaktiv ålder är född utomlands”
Två tydliga generalfel förstör skolan (jodå, det finns många fler):
1. Den bygger på den ideologiskt grundade illusionen att alla barn är lika. Därmed vägrar skolan erkänna IQ-skillnader, som är avgörande för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper.
År ut och år in försöker skolan banka ner fyrkantiga klossar i runda hål, och tvärtom.
Det går inte. Det har aldrig gått. Det kommer aldrig att gå.
2. Skolan har övergett sin viktigaste roll, att lära ut kunskap, och prioriterar istället sociala mål, framför allt jämlikhet. Resultatet är en gedigen katastrof.
Varför är så många kvinnor så arga på män? Vad bottnar feministers raseri och hat mot män i? Varför känner sig så många kvinnor som offer, trots att de har samma rättigheter och möjligheter som män? Varför känner sig kvinnor så ofta förfördelade?
Tänk dig Västvärlden som en teaterscen. Tänk dig att du ingår i en pågående teaterföreställning. Som de flesta andra har du bara råkat hamna där, men du börjar inse att rollistan och handlingen är uppgjorda sedan länge. Tänk dig att du upptäcker att regissören heter Karl Marx (1818-1883), återuppstånden från de döda och hyllad av människor som ingenting har sett, ingenting hört och ingenting har lärt av de katastrofer som har iscensatts i hans namn – inte heller av de mer än 100 miljoner människoliv som har offrats åt honom.
Fortsätt läsa ”Kvinnors raseri och den lönsamma offerrollen”
När mamma var liten fick hon engelska sjukan. Rakit som det också kallas. Hennes skelett utvecklades inte normalt. Hennes ben mjuknade. Hon kunde inte stödja på dem och kunde inte gå. Hon kallade sina ben ”bågarna”.
Det var i början av 1920-talet. Familjen bodde på tredje våningen i ett hus i Ljusdal. Morfar var bilförsäljare. Mormor fick bära både minstingen och min mamma upp- och nedför alla trapporna.
Fortsätt läsa ”När mamma gick till tandläkaren – en berättelse tillägnad Marja Grill, SVT”
Karl-Olov Arnstberg, professor emeritus i etnologi, författare och förläggare, är välbekant för mina läsare. Han har nyligen gett ut boken ”Priset”, där vi är tolv dissidenter som berättar om det pris vi betalat och betalar för vår kritik mot Sveriges ansvarslösa invandringspolitik.
Arnstberg driver också tillsammans med socionomen och journalisten Gunnar Sandelin bloggen ”Invandring och mörkläggning”. I dag publicerar han en angelägen krönika som jag återger delar av här.
”Torsdagen den första februari 2018. Ser på Aktuellt, där den nya rikspolischefen Anders Thornberg intervjuas. Han beskriver ett katastrofläge, där ingenting ser ut att bli bättre. Våldtäkterna stiger snabbt i antal men många utreds inte ens. Anmälningarna läggs på hög. Allt fler poliser ger upp och letar rätt på ett annat jobb. Eftersom det tar tid att utbilda poliser är framtiden mörk.
Inget årtal är så höljt i revolutionärt rosenskimmer som 1968. I demonstrationståg med röda fanor och med slagkraftiga kampsånger protesterade vänstern mot makten. Sverige hade haft socialistiskt styre sedan 1932, men 68-vänstern ville ha ännu mer socialism. De häcklade kapitalets ”feta nackar”, hyllade kommunistiska diktaturer och tillbad massmördare som Josef Stalin, Mao Zedong och Ernesto ”Che” Guevara.
Det kallas ”undanträngningseffekten”. Som om det vore ett naturfenomen, någonting oundvikligt som vi ska finna oss i. Egentligen en nationalekonomisk term, men i Sverige betyder det att invandrare tränger ut svenskar på bostadsmarknaden. Svenskar sätts på undantag i sitt eget land. Och det är absolut ingenting som vi ska finna oss i.
Sverige, med 10 miljoner invånare, har nu fler personer i akut hemlöshet – drygt 5 900 – än England, med 55 miljoner invånare. Där är totalt 4 751 personer hemlösa.
1968 ses av många som frigörelsens och revolternas år. Men i ett 50-årigt perspektiv blir det tydligt att 68-vänstern kommer att gå till historien som ansvarslösa extremister som har tillfogat Sverige irreparabla skador.
Med hänsynslös egoism och förblindade av totalitära ideologier har de under falsk flagg av ”solidaritet” tillgodosett sina egna behov på bekostnad av andras. De bär ett mycket stort ansvar för förstörelsen av de kvaliteter som för 50 år sedan gjorde Sverige till ett tryggt och bra land att leva i.
Fortsätt läsa ”68-vänstern 50 år efteråt: från empati till klassförakt”
Trodde du att vi har yttrandefrihet i Sverige? Den är ju fastställd i grundlagen!
Har du tänkt att allt prat om åsiktskorridoren bara är överdrivet och saknar grund? Att de som kritiserar invandringspolitiken verkligen är rasister, nazister och fascister som förtjänar att stigmatiseras, förföljas, skandaliseras och sparkas från sina jobb?
Då är den nyutgivna boken ”Priset” en bok för dig. ”Priset” handlar om vad det kostar att stå utanför den åsiktskorridor som är smalare i Sverige än i något annat västligt land. Boken är en antologi med Karl-Olov Arnstberg som redaktör. Här berättar tolv välkända invandringskritiker om det pris vi betalar för att stå upp för sanningen och för Sverige.
Det är nämligen inte gratis. Priset kan vara mycket högt. Yttrandefriheten är selektiv. Den gäller inte alla och inte heller alla ämnen. Sverige är ett konsensusland där man får ha vilka åsikter man vill, bara man tycker lika som alla andra.
Julia Caesar 