När man skjuter livräddare

Jag erkänner. Jag är partisk. Jag är en av dem som har räddats. När jag läser att man skjuter på ambulanshelikoptern vill jag döda.

En ambulanshelikopter flyger i skytteltrafik mellan Gotland (som är en ö i Östersjön, för de som har missat det, till exempel de miljöpartister som tycker att man ska åka tåg hit) – och Karolinska sjukhuset i Solna. Helikoptern räddar liv varje dag.

Den räddade mitt liv en dag i augusti när jag fick hjärtinfarkt. Den, och skicklig och hårt arbetande sjukvårdspersonal. Fortsätt läsa ”När man skjuter livräddare”

När sommaren går mot sitt slut. Fyra Sommarprogram

Visst, det känns obönhörligt. Sommaren är den korta tid då vi ska förverkliga alla våra drömmar, de som vi haft instängda och inkapslade i kyla och vått ylle hela vintern.

Sommaren ska förkroppsliga all efterlängtad ljuvlighet, göra allting uppnåeligt och verkligt. Sommaren är paus från vardagen, sommaren är semester från skola och löneslaveri. Sommaren är frihet. Sommaren befriar din kropp och din själ, ger dig chansen att utforska den människa du vill vara.

Fortsätt läsa ”När sommaren går mot sitt slut. Fyra Sommarprogram”

Paus på grund av hjärtinfarkt

*Ambulanshelikoptern räddade mitt liv. Den och fantastisk sjukvårdspersonal.*

Som mina uppmärksamma läsare säkert har noterat har jag inte uppdaterat bloggen sedan 1 augusti. Den dagen fick jag en hjärtinfarkt och flögs med ambulanshelikopter från den glesbygd där jag är bosatt till närmaste sjukhus. Därifrån flögs jag till Karolinska sjukhuset, kranskärlsröntgen och ballongvidgning av igenkorkade kranskärl och armering av kärlväggarna med metallnät, så kallad stent.

Fortsätt läsa ”Paus på grund av hjärtinfarkt”