Arkitektur, del 2: Arkitekterna ritar lådor – som de inte själva vill bo i

Hur vill du bo? Och hur bor du?
Skillnaden mellan dröm och verklighet är stor för de flesta av oss. Och skillnaden mellan arkitekternas modernistiska lådor och det vanliga bostadskonsumenter vill ha är ofta himmelsvid.

Detta är den andra artikeln av tre om arkitektur.

Arkitektkåren ritar fyrkantiga lådor åt andra – men väljer att själva bo i gamla klassiska hus. I det här blogginlägget kan du se prov på den speciella dubbelmoral som frodas bland arkitekterna. I den stora grupp hycklare i samhället som säger en sak och gör det motsatta intar arkitektkåren en framskjuten plats.

Bilderna kommer från föreningen Arkitekturupprorets hemsida.

Fulhetsrekord? En hög med staplade baracker mitt i den idyll arkitekten själv växte upp i.

Fortsätt läsa ”Arkitektur, del 2: Arkitekterna ritar lådor – som de inte själva vill bo i”

Arkitektur, del 1: Kulturmarxisternas mord på våra städer

I mer än ett halvt sekel har arkitekter i maskopi med politiker och byggherrar begått lustmord på våra städer. Gamla vackra stadskärnor har skövlats och ersatts med människofientlig mardrömsarkitektur i glas och betong. 

Det här är den första av tre krönikor om arkitektur.

Solna. Futuristisk husdröm för arkitekter. Arkitekten har haft kul vid ritbordet. Men vad gör brutal arkitektur med människor? Foto: Stefan Pettersson, Nya Tider.

Fortsätt läsa ”Arkitektur, del 1: Kulturmarxisternas mord på våra städer”

Mikael Jalving: Kärlekens diktatur

Mikael Jalving, dansk författare, historiker och debattör.

Mikael Jalving, född 1968, är dansk historiker och författare till flera böcker, senast ”Cykling er min kirke” (2016) och ”Søren Krarup og hans tid” (2014). I Sverige är han mest känd för boken ”Absolut Sverige” (2011) och för sina icke politiskt korrekta krönikor i Danmarks största dagstidning, Jyllands-Posten.
I den här krönikan, som jag har översatt från danska, skriver han om kärlekens totalitarism.

Fortsätt läsa ”Mikael Jalving: Kärlekens diktatur”

Gör apoteken till hijabfri zon!

Hur klär du dig på jobbet? Går du omkring i sikhisk turban, stort pråligt kristet kors, nunnedok, salafistisk pyjamas, kippa eller radband?

Troligen inte.

Mer troligt är att du klär dig neutralt och betraktar din ideologi som en privatsak som du inte bör pracka på andra människor. Religionsfrihet innebär nämligen också rätten att INTE behöva bli utsatt för religiös påverkan.

I serviceyrken som innebär kontakt med allmänheten bör ideologiska och religiösa attribut, som muslimsk hijab, vara bannlysta.

Fortsätt läsa ”Gör apoteken till hijabfri zon!”

Musikaliska anteckningar 26. Glödande tango – medel mot genusteori och höstmörker

”Varför lärde jag mig aldrig dansa tango?” lät jag undslippa mig i årets Sommarprogram och gjorde ett ljudcollage av ett par av Gotan Projects nyinspelningar av klassisk argentinsk tango.

Ja varför gjorde jag inte det? Nu är det tyvärr för sent. Men när benen inte längre vill hänga med kan man se, lyssna och njuta av en rik tangorepertoar på youtube.

Tango är glöd och passion. Tango är åtrå. Tango är vacker parningslek mellan man och kvinna. Tango är så långt från genusteori man kan komma.

Fortsätt läsa ”Musikaliska anteckningar 26. Glödande tango – medel mot genusteori och höstmörker”

Musikaliska anteckningar 25. Musik för en blind elefant.

Vi lever i en hård tid.

För att stå ut stänger vi av känslomässigt.

Låt mig dela med mig av någonting som gör åtminstone mig rörd.

Den brittiske konsertpianisten Paul Barton tyckte inte att det gav honom något att spela vid vanliga konserter, iförd smoking. Han upptäckte att det han verkligen ville göra, och som ger honom personligen mycket, är att spela för elefanter. Så han satte igång, i ett elefantreservat vid namn Elephants’ World i Thailand.

Fortsätt läsa ”Musikaliska anteckningar 25. Musik för en blind elefant.”

Lars Åberg: I Sverige kan vad som helst hända

”Hur ska livet i Sverige te sig om tjugo eller femtio år?” frågar sig gästskribenten Lars Åberg.

”Hur tänker sig regeringen, riksdagen, samhällsbärarna, medborgarna och visionärerna – om sådana över huvud taget finns – att livet här ska te sig om tjugo eller femtio år?” skriver journalisten och författaren Lars Åberg i den här debattartikeln.

Texten har tidigare publicerats i Göteborgs-Posten och återges med Lars Åbergs tillstånd.

Fortsätt läsa ”Lars Åberg: I Sverige kan vad som helst hända”

Prisskandal: Lögner om utsatta barn belönas

Utdelningen av priser till de absolut värsta journalistiska bedragarna når en ny nivå när Gellert Tamas tilldelas Torgny Segerstedts frihetspenna. Därmed visar styrelsen för Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne att inga lögner är för grova, inget bedrägeri för anstötligt, ingen agendajournalistik på de allra svagastes bekostnad är alltför förkastlig för att prisbelönas.

Gellert Tamas, journalist och författare, tilldelas Torgny Segerstedts frihetspenna.

Fortsätt läsa ”Prisskandal: Lögner om utsatta barn belönas”

Egohumanisterna, de ständigt ”goda” som förstör allt i sin väg

Vi kan kalla dem PK-elit. Vi kan kalla dem globalister. Själva vill de kalla sig ”de anständiga”. Det är egentligen oväsentligt vad de kallas. Det väsentliga är deras agenda: att krossa samhällsdebatt och yttrandefrihet, tillintetgöra nationerna och genomföra en global världsstat, styrd av en världsregering.

Kristian Tørning, författare och politiker i Dansk Folkeparti, kallar dem ”Egohumanisterna” i sin bok med samma namn. (Logik förlag). Boken har översatts till svenska av Maria Celander.

Fortsätt läsa ”Egohumanisterna, de ständigt ”goda” som förstör allt i sin väg”