Nikolaus Kopernikus (1473-1543), Giordano Bruno (1548-1600), Galileo Galilei (1564-1642), Isaac Newton (1642-1727) och Albert Einstein (1879-1955) var alla framstående vetenskapsmän som kom med något nytt och revolutionerande. Men deras rön emottogs inte med öppna armar av samtiden. Istället motarbetades flera av dem och fick plikta med livet för upptäckter som vände uppochner på rådande uppfattningar.
Vetenskapsmän som kom med nya, obekväma teorier kallades kättare och brändes på bål av katolska kyrkan. Giordano Bruno (1548-1600) är ett exempel. Galileo Galilei (1564-1642) dömdes till husarrest livet ut.
Katolska kyrkan dödade för upptäckter som den ansåg strida mot Guds läror. I det sekulära Sverige har religiös tro ersatts av tro på vetenskapen. Men vetenskapen är varken ofelbar eller huggen i sten. Den är bara en yttring av rådande tidsanda och kunskapsläge, och den låter sig gärna säljas för pengar. Ingalunda bär den oegennyttans glänsande gloria. Och även icke-religiösa paradigm kan döda.
Just nu står den stora vetenskapliga striden om vaccin som ett sätt att bekämpa coronapandemin – mer tro och förhoppningar än vetenskap.
Ignaz Semmelweiss (1818-1865).
Låt oss inte heller glömma den ungerske läkaren Ignaz Semmelweiss (1818-1865), mannen som upptäckte varför dödligheten i barnsängsfeber hos nyförlösta kvinnor var så hög – 13 procent – på det sjukhus i Wien där han arbetade. Orsaken var att läkarna gick direkt från obduktioner till förlossningar utan att tvätta händerna. Bakterier (som var okända vid den här tiden) spreds till de födande kvinnorna. Upptäckten och Semmelweiss’ enkla råd att tvätta händerna utlöste en formlig förföljelse av honom. Det medicinska etablissemanget tog avstånd från honom, och han dog en tragisk, för tidig död vid 47 års ålder på ett mentalsjukhus i Wien.
Det här är en bild av din hjärna. På bilden ser du det lilla blå område i hjärnan som kallas Ventrala tegmentområdet, VTA. Området har en nyckelroll i hjärnans belöningssystem som får oss att göra vissa saker och avstå från andra.
VTA (blåfärgat på bilden) är centrum för hjärnans belöningssystem.
Det är aktiviteten i VTA i kombination med indoktrinering och social press som får oss att älska våra mobiltelefoner och tro:
5G-systemet är igång. Master och antenner som ska bestråla omgivningen med systemets mikrovågor byggs för fullt och kommer inom en snar framtid att skjuta upp som svampar ur jorden i Sverige.
I USA byggs hundratusentals cell towers. Utbyggnaden drivs av telekomindustrin, som i praktiken styr den amerikanska tillsynsmyndigheten FCC (Federal Communications Commission) – på samma sätt som Ericsson, Telia och den övriga industrin styr svenska Strålsäkerhetsmyndigheten och Post- och telestyrelsen.
Här är en snabb överblick av den svenska 5G-utbyggnaden. Den visar att Telenor planerar utbyggnad på 36 orter i Sverige. Telia uppger att utbyggnaden av deras 5G-nät har pågått sedan maj 2020 och fortsätter över hela landet:
”I första skedet berör utbyggnaden främst stadskärnorna, där många människor är i rörelse samtidigt, men på sikt kommer vi även att rulla ut 5G utanför städerna.”
Telias mål är att 5G-nätet ska nå mer än 90 procent av befolkningen senast 2023.
Varför måste moderna hus se ut som skokartonger eller strandade Ålandsfärjor? Varför tyckte alla på 1970-talet att mörkbruna plastgolv och beiga vävtapeter, avocadogröna spisar och orange skåpluckor var jättesnyggt?
Skönhet och dess motsats, fulhet, är tema i mitt Sommarprogram.
Hoppet och skönheten har hållit människor vid liv genom krig, fattigdom och repression. Filosofer har skrivit att genom skönheten skapar vi världen som ett hem åt oss. Jag försöker få svar på frågor som:
Vilka är de ideal som styr vad vi tycker är fult respektive vackert? Vilka håller i pekpinnarna – de som jag kallar smaktyrannerna – de som ser det som sin plikt att uppfostra oss bonnläppar i god smak?
För ungefär hundra år sedan hände någonting. Konst, musik och arkitektur vände ryggen åt skönheten. Kulturmarxister med hjärntvättade arkitekter i spetsen började föra ett ideologiskt gerillakrig mot skönheten. Den berömde franske konstnären Marcel Duchamp försökte ställa ut en pissoar och kallade det konst.
Arkitekterna är den yrkeskår som genom modernismen har begått de största förbrytelserna mot skönheten. Det tydligaste exemplet i vårt land är rivningen av gamla vackra stadskärnor i så gott som varenda stad på 1950-, 60- och 70-talen och byggandet av 350 köptempel – betongklossar i sovjetisk bunkerstil.
Fulhet urholkar själen. Fulhet förstör vårt psykiska immunförsvar så att vi inte orkar göra uppror mot destruktiva ideologier, som mångkulturalism och genusvansinne. Att värna skönheten i fulhetens tid är en revolutionär handling som ger oss hopp och kraft att leva. Att anlägga en trädgård är att skapa skönhet på sin plätt på jorden.
Askfatet med det gröna rådjuret från Uppsala Ekeby – det kallades ”Hötorgskeramik”.
Programmet handlar också om hur det är att bli töntstämplad på grund av ett keramikaskfat från Upsala Ekeby med ett grönt rådjur på (det kallades föraktfullt ”Hötorgskeramik”), om vad fåglar kan lära oss och om de master vi i dag reser högt över kyrktornen i det sekulära Sverige för att tillbe våra nya gudar.
Nu finns mitt Sommarprogram också på YouTube.
Musiken i programmet
1. Johann Sebastian Bach (1685-1750). Konsert i d-moll, BWV 974. (Efter Alessandro Marcello’s (1673-1747) konsert för oboe och stråkar i d-moll). Adagio. Vikingur Ólafsson, piano.
2. Simon & Garfunkel. The Sound of Silence (Original Version from 1964).
3. Giovanni Battista Pergolesi (1710-1736). Stabat Mater. The Academy of Ancient Music. Dirigent Christopher Hogwood.
4. Nils Ferlin, text. Lille-Bror Söderlundh, musik. När skönheten kom till byn. Lille-Bror Söderlundh, sång (1942).
5. J S Bach (1685-1750). Harpsichord Concerto BWV 639, ”Ich ruf zu Dir, Herr Jesu Christ”. Simone Dinnerstein, piano.
6. Adriano Celentano. La maison où j’ai grandi. (Il ragazzo della via Gluck). Françoise Hardy, sång. 1966.
7. Berg-Kirstis polska. Jan Johansson, piano, Georg Riedel, bas. Ur Jazz på svenska. 1964.
8. Jean Sibelius (1865-1957). Etude opus 76 No 2. Arrangemang Börje Sandquist. Jian Wang, cello. Göran Söllscher, gitarr.
9. Arne Forsén. Visa från Dorotea.
10 och 11. Giuseppe Verdi (1813-1901). Triumfmarschen ur Aida, Gloria all’Egitto. 1871. Staatskapelle Dresden. Chor der Staatsoper Dresden. Dirigent Silvio Varviso. 1983.
12. J S Bach (1685-1750). Koralpreludium BWV 659, ”Nun kommt der Heiden Heiland”. Alfred Brendel, piano.
14. Alberto Iglesias. Raquel. Ur Pedro Almodóvars film ”Hable con ella”. Bau (Rufino Almeida).
15. Max Richter. The Twins.
16. Canto Gregoriano. Ave mundi spes Maria. Coro de monjes del Monasterio Benedictino de Santo Domingo de Silos. Ledare: Ismael Fernández de la Cuesta.
17. Colleen. Ritournelle. Från Sergej Prokofiev ”The Dance of the Knights”.
18. Arnold Schönberg (1874-1951). Pianokonsert Opus 42. (1942). The Cleveland Orchestra. Dirigent Pierre Boulez. Mitsuko Uchida, piano.
19 och 20. Gånglåt från Mora. (Anders Zorns favoritmarsch). Jan Anders Andersson.
21. Arne Forsén. Jon Mas polska.
22. Pjotr Tjajkovskij (1840-1893). Hymn of the Cherubim. The USSR Ministry of Culture Chamber Choir. Dirigent Valery Polyansky.
23. Eino-Juhani Rautavaara (1928-2016). Cantus Arcticus. Leipzig Radio Symphony Orchestra. Dirigent Max Pommer.
24. Allan Edwall (1924-1997). När små fåglar dör (ur Gnällspik, 1982).
25. Eleni Karaindrou. The Waltz of Hope. Tous Des Oi.
Tillförde det här programmet dig någonting? Gav det dig kunskaper, tankar och insikter som du inte hade tidigare? Jag arbetar med professionell journalistik och skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.
Jag är tacksam om du vill stödja mitt arbete genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:
Swish 073 594 52 69
Bankgiro 111-9072
Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290
Julia Caesar 