Sverige är världens mesigaste nation – och vi är våra egna värsta fiender

Rubriken kan provocera vissa läsare. Men jag är ganska säker på att de flesta som läser min blogg inte hör till de mesigas skara.

Den här krönikan ska handla om svenskar i allmänhet. Vilka är vi? Hur förhåller vi oss till faror, risker och hot mot oss själva och vårt land?

Frågan är brännande aktuell efter misstankar om allvarligt, systemhotande valfusk i bland annat Borlänge och på Järvafältet. De olika hoten uppdagas i rasande takt. Situationen kräver vakenhet och eftertanke av oss alla.

Henrik Jönsson på sajten 100%:

”Okända Somaliska kandidater med kopplingar till Somaliska staten tar plötsligt plats i Sveriges riksdag — och flera av dem utreds nu för valfusk.

Hur är det möjligt att okända Somalier tar sig från ingenstans rakt in i landets högsta beslutande församling?”

Se Henrik Jönssons video här:

Det misstänkta valfusket i Borlänge uppdagades efter en anonym anmälan och ett detaljerat tips till Polisen. Misstankarna om utbrett valfusk på Järvafältet i Stockholm publicerades av Peter Wennblad i en ledare i Svenska Dagbladet  efter långa ingående samtal med flera valförrättare i området.

Varför beter vi oss som skyddslösa villebråd?

Jag undrar:

Varför beter vi svenskar oss gång på gång som skyddslösa villebråd som bjuder in och accepterar sådant som skadar oss och vårt land? Vi tycks gå omkring med permanenta skyddsglasögon som hindrar oss från att se klart.

Var går gränsen mellan vanlig hygglighet och självskadebeteende? Frågan är befogad. Jag återkommer till den.

Den knutna näven som aldrig dras upp ur byx- eller kjolfickan är uppenbart inte till hjälp för oss.

Det finns anledning att fråga ”Vem är svensken?”.

Vilka är vi, och hur blev vi de vi är?

Den lilla röda stugan vid stranden. Inkarnationen av Sverige och den naturälskande svensken.

Svensken är:

Tillitsfull, arbetsam, ansvarstagande, anspråkslös, hederlig, generös, hjälpsam, punktlig, noggrann, flitig, snäll, välvillig, empatisk, lågmäld, reserverad, godtrogen, naturälskande, har ett utpräglat rättvisetänkande och starkt rättspatos, stark konsensuskultur och lagom-tänkande. Vill inte sticka ut från mängden och anpassar sig – eller låtsas anpassa sig – hellre till vad andra tycker än riskerar dålig stämning, konflikt och risk för åtföljande social/ekonomisk förlust.

Man ska hålla sig inom gruppen och inte sticka ut för mycket. Jantelagen sitter fortfarande djupt: ”Du ska inte tro att du är något. Du ska inte tro att du är bättre än vi.”

Det här är givetvis ingen heltäckande beskrivning av alla svenskar. Det finns självklart betydande individuella avvikelser och skillnader.

Fortsätt läsa ”Sverige är världens mesigaste nation – och vi är våra egna värsta fiender”

Magdalena Andersson – ett (S)nedsteg för mycket

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varmt tack för din gåva!

 

Socialdemokraternas partiledare och före detta statsministern Magdalena Andersson har tappat koncepterna och passerat en gräns som aldrig får överskridas. Det är en allvarlig överträdelse i sig, och de fördömanden som haglar är välmotiverade.

Men ännu allvarligare är att Magdalena Andersson inte verkar förstå vad hon har gjort. Hon ger det maktdrivna socialdemokratiska ångvältsmaskineriet ett ansikte.

Magdalena Andersson (S). Foto: Sveriges radio.

Det var i torsdags, den 15 februari, som Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson, assisterad av sin pressekreterare Mirjam Kontio, lät sig intervjuas av Lina Lund i Dagens Nyheter.

Fortsätt läsa ”Magdalena Andersson – ett (S)nedsteg för mycket”

Det dödsdömda matriarkatet

”Feminismen leder inte till ett samhälle med ett kvinnligt och bättre regelverk. Det leder till en samhällskollaps.”

Karl-Olov Arnstberg

Tre glada kvinnliga chefer i Östergötland (det kunde vara i vilket svenskt landskap som helst): socialchefen Camilla Tjäder i Ydre, Tekniska verkens VD Charlotta Sund i Linköping och Josefine Molinder, kultur- och bibliotekschef i Ydre.

”Det är svårt för feminister att svälja, men det är ett historiskt och antropologiskt faktum att matriarkatet inte är ett fungerande alternativ till patriarkatet.

Det handlar inte om politik och heller inte om kultur, utan om att evolutionen har försett männen och kvinnorna med olika men kompletterande egenskaper.”

Karl-Olov Arnstberg, professor emeritus i etnologi.

Det skriver Karl-Olov Arnstberg, professsor emeritus i etnologi, i den här texten om manligt och kvinnligt som jag har glädjen att publicera på min blogg.

Han fortsätter:

Dessa egenskaper är i hög utsträckning överlappande – kvinnor kan sköta manliga sysslor och vice versa – men det betyder inte att de är utbytbara. Könsrollerna är visserligen – som det brukar heta – sociala konstruktioner, men de vilar på en biologisk grund – vilket feministerna och genusaktivisterna tenderar att glömma bort eller förtränger.

Fortsätt läsa ”Det dödsdömda matriarkatet”

Vi bygger våra egna fängelser. En bildsatt podd om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan

En podd – OBS! med bildspel! – om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan.

Om nödvändiga fängelser för kriminella personer och de onödiga fängelser vi själva bygger åt oss av politisk korrekthet och rädsla för att stötas ut ur flocken.

Podden handlar också om vårt behov av tillit och förtröstan.

Med utgångspunkt i en kritisk granskning av i stort sett obruten socialdemokratisk politik sedan 1932 tar jag upp den bolsjevikinspirerade kampen mot kärnfamiljen och den likaledes Sovjetinspirerade utplåningen av genuin bebyggelse i våra städer under 1950-70-talen.

Under den så kallade ”Norrmalmsregleringen” på 1950-70-talen revs de gamla Klarakvarteren och nedre Norrmalm i Stockholm och förvandlades till en gigantisk krater.

Ett övergrepp på hela svenska folket som försvagade vårt psykiska immunförsvar mot nästa övergrepp, massinvandringen.

Fortsätt läsa ”Vi bygger våra egna fängelser. En bildsatt podd om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan”