Mitt händelselösa liv, del 4. En isande känsla av främlingskap i tiden

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varmt tack för din gåva!

 

Bertil Boo, Inger Berggren, John Wilhelm Hagberg, Jules Sylvain. Kändisar från förr.

(Texten är en omarbetad och uppdaterad version från en tidigare publicering).

Jag rekapitulerar namnen tyst för mig själv: Bertil Boo, Tory Bernhards, Gustav Torrestad, Lily Berglund, Sven-Olof Sandberg, Ulla Billquist. Tore Ehrlings orkester. Andrew Walter.

Ulla Billquist (1907-1946) blev framför allt känd med sin insjungning av ”Min soldat” 1940.

Arne Domnérus. Putte Wickman.

Och ”Hör, långt bo-orta i dälden

spelar Gunnar Lundén-Welden!”

(Povel Ramel ”Birth of the gammeldans” från revyn På avigan (1966). 

Gunnar Lundén-Welden (1914-1988).

Fortsätt läsa ”Mitt händelselösa liv, del 4. En isande känsla av främlingskap i tiden”

Joakim Lamotte kommer aldrig att få Stora Journalistpriset

Om du uppskattar min journalistik och mina poddar får du gärna stödja mig med en gåva.

OBS! NYTT SWISHNUMMER: 123 519 92 86

Bankgiro 111-9072

Varmt tack för din gåva!

 

Mitt i Fiendeland står han. Människor runt omkring honom hatar honom och allt han står för. Många vill se honom död.

Joakim Lamotte har, i likhet med många andra journalister i fria media, föraktfullt kallats ”swishhora”, det vill säga han försörjer sig på frivilliga donationer, inte på tvångsinbetalda skattepengar.

Han är Sveriges modigaste journalist, och han kommer aldrig att få Stora Journalistpriset.

Joakim Lamotte.

Joakim Lamotte särskiljer sig från skrivbordsjournalister, fejkdissidenter och andra välanpassade som ständigt har ett finger uppe i luften för att känna hur PK-vindarna blåser innan de vågar skriva en bokstav eller länka till något. De ängsligt sidblickande, som tror på och noggrant botaniserar i Wikipedias lögner om de verkliga dissidenterna innan de utsätter sig för risken att få sitt anseende fläckat av guilt-by-association.

Mitt i stormen vill han vara.

Vill och vill. När jag läser hans bok Där stormen är. En ”swishhoras betraktelser” (Nopolar Publishing) får jag snarare intrycket att Joakim Lamotte axlar ett ansvar för att möta ”det andra Sverige” öga mot öga och därmed utsätta sig för stora risker. Att göra det som ingen annan vågar, i varje fall ingen annan journalist. Som ett slags kall, med en stark vilja och gnetig envishet som drivmedel.

Fortsätt läsa ”Joakim Lamotte kommer aldrig att få Stora Journalistpriset”

Kvinnoväldet leder till samhällskollaps

Ingen som någonsin sett ett nyhetsprogram i SVT kan ha undgått att lägga märke till den fullständiga dominansen av kvinnor på offentliga poster i den svenska maktapparaten. Det är kvinnor, kvinnor överallt.

Som att hamna mitt i en syjunta där män är bannlysta. Eller som om en bomb har utplånat alla män från svensk jord. 

Möjligen drar vi också slutsatser om ett samband mellan den höga andelen kvinnor på chefsposter och att så mycket i Sverige fungerar allt sämre.

Nu sitter kvinnor på nästan alla maktpositioner i Sverige. Det är inte jämställt. OBS! Bilden är en genrebild på kvinnliga chefer. Självklart har många av dem kompetens för sitt uppdrag. Det handlar om ett fenomen på samhällsnivå, inte om enstaka individer.

Fortsätt läsa ”Kvinnoväldet leder till samhällskollaps”

Brinna på medias häxbål – åtta år senare

År 2015 befinner sig Sverige i en masspsykos. Den har länge varit under uppladdning i samband med den migrantinvasion av Europa som betalas av mångmiljardären George Soros och hans Open Society.

I Sverige stiger antalet asylsökande kraftigt vecka för vecka. I oktober 2015 nås årets högsta siffra med 10 000 asylsökande i veckan. Totalt kommer 162 877 asylsökande till Sverige, därav 36 000 så kallade ”ensamkommande barn”. Det svenska mottagningssystemet är nära att kollapsa.

Fortsätt läsa ”Brinna på medias häxbål – åtta år senare”

Mikael Jalving: ”Kvinnors lust till svarta män drivande i invandringen”

Är kvinnors empati och godhet gränslös? Varför trumfar deras ”människosyn” alla andra hänsyn, som yttre gränser och ordning och reda i ett land?

Har kvinnors entusiasm för invandring någonting med sex att göra? Den danske historikern, författaren och debattören Mikael Jalving ställde nyligen frågan i en krönika i Jyllands-Posten. Texten har ”satt debatt-Danmark i brand”, alltså väckt uppståndelse till och med bland de toleranta danskarna.

Överallt såg vi dem i samband med den så kallade ”flyktingkrisen” 2015 – kvinnor som med hjärtprydda plakat välkomnar ”flyktingar”, oftast ekonomiska migranter. Men varför gör de det?

Uppståndelsen blev så stor att Berlingske Tidenes Europakorrespondent Solveig Gram Jensen såg sig nödsakad att på alla danska kvinnors vägnar rycka ut och ifrågasätta vad Mikael Jalving egentligen menade.

Fortsätt läsa ”Mikael Jalving: ”Kvinnors lust till svarta män drivande i invandringen””

Livet ska vara en fest. Eller? Om en patologisk rädsla för allvar

Fördumningsindustrin blomstrar. I medias skattefinansierade manifestationer ser vi en ytlighet och patologisk rädsla för allvar som är vår tids credo.

Förnekandemekanismernas perpetuum mobile.

Vuxna som regredierar till barnnivå och aldrig blir vuxna.

Skräcken för att åldras.

 Tvånget att ”hänga med”. Livet ska levas i racerfart. Nu kör vi!

Man får inte stanna upp och tänka efter. Man får inte vara en ”bakåtsträvare”. Då är man samhällets fiende.

Livet ska vara en fest! Det är vår mänskliga rättighet!

Fortsätt läsa ”Livet ska vara en fest. Eller? Om en patologisk rädsla för allvar”

Vi bygger våra egna fängelser. En bildsatt podd om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan

En podd – OBS! med bildspel! – om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan.

Om nödvändiga fängelser för kriminella personer och de onödiga fängelser vi själva bygger åt oss av politisk korrekthet och rädsla för att stötas ut ur flocken.

Podden handlar också om vårt behov av tillit och förtröstan.

Med utgångspunkt i en kritisk granskning av i stort sett obruten socialdemokratisk politik sedan 1932 tar jag upp den bolsjevikinspirerade kampen mot kärnfamiljen och den likaledes Sovjetinspirerade utplåningen av genuin bebyggelse i våra städer under 1950-70-talen.

Under den så kallade ”Norrmalmsregleringen” på 1950-70-talen revs de gamla Klarakvarteren och nedre Norrmalm i Stockholm och förvandlades till en gigantisk krater.

Ett övergrepp på hela svenska folket som försvagade vårt psykiska immunförsvar mot nästa övergrepp, massinvandringen.

Fortsätt läsa ”Vi bygger våra egna fängelser. En bildsatt podd om frihet och fångenskap, om rädsla och förtröstan”

Finns det något bortom bergen? Intervjuad av Rasmus Dahlstedt

Berg och soluppgång i Hälsingland. Foto: Th. Bergman

Jag brukar konsekvent tacka nej till intervjuer, eftersom min blogg och mina poddar räcker till som uttrycksmöjligheter, och jag tycker att fokus på mig som person är ointressant. Men jag gjorde ett undantag för skådespelaren, regissören, sångaren och författaren Rasmus Dahlstedt och hans serie intervjuer på Antipodden. Jag hyser nämligen stor respekt för hans konstnärliga arbete på olika områden och litade på att han skulle ge goda förutsättningar för ett samtal.

Om Rasmus Dahlstedt skriver författaren Per Brinkemo:

”Rasmus Dahlstedt är en av våra främsta intervjuare. Han har en alldeles egen stil, på samma gång inkännande och fordrande. Rasmus oförställda nyfikenhet och sällsynta förmåga att hitta samtalets kärna får gästerna att bli sina bästa jag.”

Det blev ett samtal om journalistik, om Journalisthögskolan, om åren på Dala-Demokraten, varför jag slutade på DN, om livsdrömmar, om att stå för den man är, om att inte vara feminist, om att förlora vänner, om poeten Dan Andersson, om fattigdom, om att se sina val i ett livsperspektiv, om (S)lagen mot kärnfamiljen och om statligt subventionerade faderlösa barn och mycket mer.

Fortsätt läsa ”Finns det något bortom bergen? Intervjuad av Rasmus Dahlstedt”

Så undviker du att bli politiskt korrekt – nio råd till dig i riskzonen

Den politiska korrektheten är inte bara ett språkbruk. Den är ett smygande, långsamt verkande gift som förgiftar och förlamar befolkningen i hela Västvärlden. I Sverige har den nått rekordnivåer, eftersom svenskar oftast är av vänsäll och anpasslig, stundom feg natur, obenägna att stå upp för sig själva och ta konflikter.

Här är en liten checklista för dig som inte vill låtsas vara en annan än den du är, som har svårt för att ljuga och vill stärka din förmåga att stå emot grupptryck och ängslan att bli utesluten ur flocken.

Kaffekalas med släkten i grönskan 1932. Den politiska korrektheten var ännu inte uppfunnen.
  1. Börja med att ge akt på ditt språk. Om du kommer på dig själv med att säga ”ungdomsgäng” när det handlar om invandrargäng och ”utsatta områden” om platser där invandrare skjuter ihjäl varandra, våldtar och krigar om narkotikarevir istället för att lära sig svenska, arbeta och anpassa sig till Sverige – då är du i farozonen för politisk korrekthet och bör reflektera över vilka ord du använder och varför du använder dem.

De här orden och många andra används frekvent i media, och de har ett syfte: att förneka eller försköna konsekvenserna av massinvandringen och slippa bli kallad ”rasist” eller andra tillmälen. Men det är inte rasism att öppet diskutera invandringens negativa konsekvenser.

Fortsätt läsa ”Så undviker du att bli politiskt korrekt – nio råd till dig i riskzonen”

Vaccinhysterin och vår tids kättare

Vaccinpropagandan flödar dygnet runt i alla kanaler. Vår tids kättare bränns inte på bål. De tystas och utmålas som ”konspirationsteoretiker”. Kritiska och sakliga artiklar refuseras. Någon offentlig debatt förekommer inte. Det är bara en sida som får utrymme i media.

Hur blev det så här? Lyssna på diskussionen i podden ”Modiga människor”.

Zoia Zakariasdotter driver podden Modiga människor och är mamma till ett vaccinskadat barn. Här har hon tillsammans med Per Shapiro från Folkets Radio, med ett förflutet som SR- och SVT-journalist, bjudit in Sven Román, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, och Sebastian Rushworth, AT-läkare, bloggare och författare till boken ”Varför det mesta du vet om Covid19 är fel: en evidensbaserad utvärdering”.

Fortsätt läsa ”Vaccinhysterin och vår tids kättare”