En av mina absoluta musikaliska och poetiska favoriter sedan tidigt 1970-tal, trubaduren, poeten och författaren Kjell Höglund, 74, har tilldelats årets Cornelis Vreeswijk-stipendium på en halv miljon kronor.
”Äntligen!” är vi många som utbrister.
Kjell Höglund på stamkrogen Bankiren i Västerås.
Juryns motivering:
”Årets pristagare är en grubblare och levnadskonstnär vars verk har påverkat generationer av svenska musiker. En både dunkel och diskbänksrealistisk diktare vars esoteriska humor kastar sig mellan Bibelns gestalter och bardiskens spöken, mellan skurkar, helgon och vanligt folk.
Hans unika röst från våningen ovanför kommer aldrig att bli gammal och reaktionär, och vi kommer aldrig att vänja oss.
Cornelis Vreeswijk-stipendiet år 2020 tilldelas en av de stora – Kjell Höglund.”
I går, torsdagen den 6 augusti, föll domen mot mamman till treåriga Esmeralda som hittades död, inlindad i sex lager tyger, filtar och plast, under en säng i bostaden i Norrköping den 30 januari. Flickan hade mängder av skador av trubbigt våld och minst fyra narkotikaklassade preparat i kroppen.
Hon hette Esmeralda men kallades ”Lilla hjärtat” när hon några dagar gammal omhändertogs på BB efter att ha övergivits av sina föräldrar.
Mamman frikänns från åtalet för mord och brott mot griftefriden, eftersom det inte har kunnat bevisas att hon är skyldig till brotten. Pappan avled i häktet i februari. Den 40-åriga mamman döms nu för grovt vållande till annans död och narkotikabrott till 21 månaders fängelse.
Christian Sonesson, kommunstyrelsens ordförande (M) i Staffanstorps kommun i Skåne, är känd för sitt samarbete med Sverigedemokraterna. Såvitt jag vet är han den ende moderat som kräver utvisning och återvandring av ej integrerade utlänningar och dem som gjort sig skyldiga till brott med fängelse på straffskalan, oavsett hur situationen ser ut i deras hemländer.
Det enda parti som annars driver krav på återvandring är Alternativ för Sverige (AfS) och på senare tid SD.
Christian Sonesson har formulerat en lista med 23 förslag för att få ordning på Sverige. Inlägget har gjorts på Facebook. Jag publicerar hela listan här.
Christian Sonesson, 40, kommunalråd (M) i Staffanstorp sedan 2013.
Sveriges mångkulturella framgångssaga (OBS! ironi) kantas av döda barn. Barn blir offer för terrorism, som elvaåriga Ebba Åkerlund, som mejades ner av den illegale uzbeken Rakhmat Akilov med en lastbil 2017. Barn skjuts ihjäl i uppgörelser i den undre världen. Det senaste dödsoffret är tolvåriga Adriana Naghei Ostrowska. Mordet har utlöst starka reaktioner både i Sverige och i våra nordiska grannländer.
Adriana Naghei, tolv år. Ihjälskjuten i Norsborg, Botkyrka söder om Stockholm. En kommun där invandrare är i majoritet sedan många år.
”Sverige fungerar som kanariefågeln i kolgruvan, som sänder chockvågor ut över den europeiska kontinenten när det svenska folkhemmet oåterkalleligt bryter samman. Sedan kan allt ske” skriver den danske historikern, politikern och författaren Morten Uhrskov Jensen i Jyllands-Posten.
Det är för mycket hjärta i svensk migrationspolitik. Med ”hjärta” avses vanligen empati, humanitet och andra berömvärda känslor att visa upp i debatten istället för förnuft, eftertanke och planering. Hur tydligt behöver det bli att hjärtstyrd politik utan hjärna tillintetgör Sverige och inom några decennier gör oss till minoritet i vårt eget land?
Öppna era hjärnor och se vad som pågår.
Ni minns det säkert. Det var den 16 augusti 2014. Inför jublande moderater på Norrmalmstorg i Stockholm höll statsminister Fredrik Reinfeldt (m) ett så kallat sommartal som för all framtid kvalificerar honom till epitetet landsförrädare. Utnämningen delar han med sin talskrivare Moa Berglöf.
Den norske författaren, musikern och politikern (FrP) Kent Andersen är väl bekant för mina läsare. I sin senaste krönika på Document.no skriver han om de enkla lösningarna – som sällan blir vad man har tänkt sig.
Jag har översatt hans text från norska.
Kent Andersen, norsk författare, musiker och politiker (FrP).
Av Kent Andersen
När jag var sju år 1969 blev jag genom NRK (norsk public service) exponerad för svält och fattigdom i Afrika. Och den medföljande nioåringen hade ögonblickligen lösningen: alla i Norge kunde tömma kylskåpet och sända matpaket!
Det är en sällsam sommar för de flesta av oss – coronasommaren 2020. I mitt Sommarprogram pratar jag bland annat om det. Sommaren är särskilt märklig för alla som tillhör riskgrupperna och sitter isolerade i karantän i sina hem. Jag är en av dem (70+), och jag tänker inte låtsas att det är roligt.
Under det japanska vinterkörsbärsträdet blommar rosorna som om ingen pandemi existerar. Sorten heter Lichterloh. Den blommar för femtonde året i rad.
I trädgården som omger mitt hus blommar det nu som allra vackrast. Rosor, dagliljor, clematis, nävor, malvor… Några nytagna bilder lägger jag in här med varm tillägnan till mina bloggläsare och poddlyssnare.
Det är en oförglömlig sommar. 2020 är året vi aldrig glömmer. Ett litet taggigt virus sätter våra liv på standby.
I sitt femte Sommarprogram pratar journalisten och författaren Julia Caesar personligt från sin hemkarantän om liv och död och rädsla, och om deras motkrafter: kärlek och mod. Mod att våga stå för den man är och det man tycker – även när man går rakt emot flocken och en etablerad åsiktselit. Mod att hålla fast vid den man är och det man tycker, även om man förlorar vänner och blir uthängd på medias galgbacke.
Det finns nästan alltid en motkraft till de mörka krafterna, och ofta bär vi den inom oss själva. Vi vet bara inte om det, för vi har dragit ner rullgardinerna, låst dörren och kastat bort nycklarna.
Ur programmet:
Aldrig har jag njutit så mycket av trädgården som i år. Varje blomma är en gåva. Till och med ogräset får ett försonande drag. Aldrig har jag älskat livet så mycket som den här sommaren, när jag nyss har varit nära att förlora det.
MUSIK OCH LJUDKLIPP I PROGRAMMET
1. Isaac Albéniz (1860-1909). Mallorca. Opus 202. Julian Bream, gitarr.
2. In the Summertime. Mungo Jerry. 1970.
3. Gustav Mahler (1860-1911). Symfoni N:o 5 i ciss-moll. Adagietto. Berliner Philharmoniker. Dirigent Herbert von Karajan (1908-1989).
4. Max Raabe, Palast Orchestra. Ich bleib zu Haus.
5. Weeds and Wildflowers. Parsonsfield.
6. Giovanni Pierluigi Palestrina (1525-1594). Missa Brevis. 1570. Agnus Dei.
7. Jóhann Jóhannsson (1969-2018). Flight from the City. 2016.
8. J S Bach (1685-1750). French Suite N:o 2 ciss-moll, BWV 813. Motoki Hirai, piano.
9. Zbigniew Preisner. Piotr.
10. Lyrics by Freddie Perren, Dino Fekaris. I Will Survive. Gloria Gaynor, sång. 1978.
11. We’ll Meet Again. 1943. Vera Lynn (1917-2020).
12. LJUDKLIPP: Döden spelar schack. Klipp ur Ingmar Bergmans film ”Det sjunde inseglet”. 1957. Max von Sydow, Bengt Ekerot.
13. Arvo Pärt. Spiegel im Spiegel. Leonhard Roczek, cello, Herbert Schuch, piano.
14. Du säger att ditt hjärta är kallt.
15. Lars Gullin. Danny’s Dream. 25 maj 1954. Lars Gullin, barytonsaxofon, Rolf Berg elgitarr, Georg Riedel kontrabas.
Det är en oförglömlig sommar. 2020 är året vi aldrig glömmer. Ett litet taggigt virus sätter våra liv på standby.
I mitt femte Sommarprogram pratar jag från min hemkarantän om liv och död och rädsla, och om deras motkrafter: kärlek och mod. Mod att våga stå för den man är och det man tycker – även när man går rakt emot flocken och en etablerad åsiktselit. Mod att hålla fast vid den man är och det man tycker, även om man förlorar vänner och blir uthängd på medias galgbacke.
Det finns nästan alltid en motkraft till de mörka krafterna, och ofta bär vi den inom oss själva. Vi vet bara inte om det, för vi har dragit ner rullgardinerna, låst dörren och kastat bort nycklarna.
Ur programmet:
Aldrig har jag njutit så mycket av trädgården som i år. Varje blomma är en gåva. Till och med ogräset får ett försonande drag och tillägnas en egen hyllning med låten ”Weeds and Wildflowers” med gruppen Parsonsfield.
Aldrig har jag älskat livet så mycket som den här sommaren, när jag nyss har varit nära att förlora det.
MUSIK OCH LJUDKLIPP I PROGRAMMET
1. Isaac Albéniz (1860-1909). Mallorca. Opus 202. Julian Bream, gitarr.
2. In the Summertime. Mungo Jerry. 1970.
3. Gustav Mahler (1860-1911). Symfoni N:o 5 i ciss-moll. Adagietto. Berliner Philharmoniker. Dirigent Herbert von Karajan (1908-1989).
4. Ich bleib zu Haus. Max Raabe, Palast Orchestra.
5. Weeds and Wildflowers. Parsonsfield.
6. Giovanni Pierluigi Palestrina (1525-1594). Missa Brevis. 1570. Agnus Dei.
7. Jóhann Jóhannsson (1969-2018). Flight from the City. 2016.
8. J S Bach (1685-1750). French Suite N:o 2 ciss-moll, BWV 813. Motoki Hirai, piano.
9. Zbigniew Preisner. Piotr.
10. I Will Survive. Lyrics by Freddie Perren, Dino Fekaris. Gloria Gaynor, sång. 1978.
11. We’ll Meet Again. 1943. Vera Lynn (1917-2020).
12. Döden spelar schack. Klipp ur Ingmar Bergmans film ”Det sjunde inseglet”. 1957. Max von Sydow, Bengt Ekerot.
13. Arvo Pärt. Spiegel im Spiegel. Leonhard Roczek, cello, Herbert Schuch, piano.
14. Du säger att ditt hjärta är kallt.
15. Lars Gullin. Danny’s Dream. 25 maj 1954. Lars Gullin, barytonsaxofon, Rolf Berg elgitarr, Georg Riedel kontrabas, Robert Edman, trummor.
Nu tar jag en välbehövlig sommarsemester! Jag önskar er alla en bra sommar.
————————————————————————–
Uppskattade du det här Sommarprogrammet? Sätter du värde på fri och oberoende journalistik? Jag skriver och gör podcasts om ämnen som gammelmedia inte tar upp.
Ditt stöd behövs för att jag ska kunna fortsätta mitt arbete. Jag är tacksam om du vill stödja det jag gör genom en donation, stor eller liten. Du kan donera på olika sätt:
Swish 073 594 52 69
Bankgiro 111-9072
Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290
Julia Caesar 