Smärtbärarna

I alla tider har det funnits smärtbärare, människor som har en större känslighet än andra och som bär psykisk smärta åt dem som inte själva förmår härbärgera den. Coronapandemin har ställt fenomenet på sin spets. Har bärandet av andras smärta någonsin varit så utbrett som i dag? I Sverige är det ett fåtal, knappt 20 procent, som bär smärta åt en majoritet på drygt 80 procent.

Vi ser deras smärta, vi känner den – men vi kan, av olika skäl, inte tala om den. Tystnaden växer till en allt större klyfta mellan oss och dem. Vi är fångade i ett etiskt dilemma vars art och dimensioner åtminstone jag inte kan erinra mig ha upplevt tidigare.

Att identifiera och erkänna problemet kan vara ett steg på vägen mot en lösning. Men några garantier finns inte.

*Den psykiska smärta du inte själv erkänner och förmår härbärgera överförs på andra, som får bära den åt dig.*

Fortsätt läsa ”Smärtbärarna”

Brev till regionen: min kropp är min

Flera av landets regioner skickar nu ut brev till dem som har valt att inte vaccinera sig. De samkör patientregistret med uppgifter ur folkbokföringen och ser var du bor.

Jag fick ett brev från den region där jag bor. Här är mitt svar.

En dag ligger det där i brevlådan.

Brevet som jag inte väntat på men heller inte är oförberedd på.

Regionen där jag bor meddelar: ”Ditt vaccin väntar på dig.”

Är det ens lagligt att registrera personer som inte har tagit vaccin? Och vad är nästa steg – oannonserade hembesök hos vaccinskolkare?

Tack för omtanken, men nej tack. Mitt vaccin får vänta på mig. En evighet faktiskt. Min kropp är min, och den bestämmer jag själv över.

Musik:

Sergej Prokofiev (1891-1953).
Ur Dance of the Knights.
Mark Ermler.

Mandinga.
Ruben Gonzalez (1919-2003), piano.

OBS!

Eftersom YouTube och andra nätplattformar censurerar all vaccinkritisk information kan jag inte längre använda min YouTubekanal utan publicerar i fortsättningen mina podcasts här på min blogg.

Jag bloggar och gör podcasts ideéllt, som ett slags egenterapi, för att om möjligt förstå vår samtid.

Alla kan läsa och lyssna gratis på min blogg och YouTubekanal.

Om du ändå vill stödja mig med en gåva är jag givetvis mycket tacksam.

Swish 073 594 52 69

Bankgiro 111-9072

Från utlandet: IBAN-nummer SE 89 9020 0000 0902 4239 4290

Swift-BIC-kod ELLFSESS

Varmt tack för din gåva!

Förra vaccinskandalen: ”Läkarna måste inse att detta är politik och affärer”

Sverige valde väg för pandemihantering redan vid svininfluensaepidemin för tolv år sedan. I oktober 2009 inleddes massvaccinering med medlet Pandemrix. Alla i Sverige skulle vaccineras. Det var målet.

I en artikel i Svenska Dagbladet från 2012 berättar reportrarna Inger Atterstam och Matilda E. Hanson historien om hur Sverige hanterade svininfluensan.

Läsningen är spännande som en deckare, och huvudpersonerna är desamma som nu: Anders Tegnell, Johan Carlson, Richard Bergström. Ingenting har förändrats. Inga lärdomar har inhämtats. Allting går igen.

Nu som då gäller: ”Politiskt finns ingen återvändo.”

Vaccin är politik.

Fortsätt läsa ”Förra vaccinskandalen: ”Läkarna måste inse att detta är politik och affärer””

Corona utlöste en masspsykos – då har förnuftet ingen chans

Få kan tvivla på att det som pågår runtom i världen just nu är en masspsykos, utlöst av coronapandemin. Varför bär sig annars normala människor åt som drogade zombies som förnekar fakta och inte är mottagliga för information?

I mer än ett och ett halvt år har jag undrat över varför annars förnuftiga människor låter sig luras av coronanarrativet, inklusive de experimentella injektionerna. Här hoppas jag kunna ge några svar.

Fenomenet är inte nytt. I själva verket går det att förutsäga. Om ett samhälle präglas av vissa faktorer kommer en masspsykos högst sannolikt att bryta ut och ta sig uttryck enligt förutsägbara mönster, bland annat utplånandet av vanligt sunt förnuft, en blint rusande maktelit och splittring av människor i diametralt olika läger utan förståelse för varandra.

Den tysk-amerikanske stjärnadvokaten Reiner Fuellmich, med stora framgångar i brottmål mot bland andra Volkswagen och Deutsche Bank bakom sig, förbereder tillsammans med ett stort antal jurister och andra specialister i ”The Corona Investigative Committee” åtal mot de ansvariga för brott mot mänskligheten i samband med coronapandemin, Nürnbergrättegången 2.

Fortsätt läsa ”Corona utlöste en masspsykos – då har förnuftet ingen chans”

Vaccinhysterin och vår tids kättare

Vaccinpropagandan flödar dygnet runt i alla kanaler. Vår tids kättare bränns inte på bål. De tystas och utmålas som ”konspirationsteoretiker”. Kritiska och sakliga artiklar refuseras. Någon offentlig debatt förekommer inte. Det är bara en sida som får utrymme i media.

Hur blev det så här? Lyssna på diskussionen i podden ”Modiga människor”.

Zoia Zakariasdotter driver podden Modiga människor och är mamma till ett vaccinskadat barn. Här har hon tillsammans med Per Shapiro från Folkets Radio, med ett förflutet som SR- och SVT-journalist, bjudit in Sven Román, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, och Sebastian Rushworth, AT-läkare, bloggare och författare till boken ”Varför det mesta du vet om Covid19 är fel: en evidensbaserad utvärdering”.

Fortsätt läsa ”Vaccinhysterin och vår tids kättare”

Åtskillnadsverket

I det statliga Åtskillnadsverket vid den stålblanka citygatan visste alla, från den av erfarenhet ärrade generaldirektören till den allra yngsta receptionisten, att det var det bedrägliga lugnet före stormen som nu bredde ut sig. Verket stod sannerligen inför enorma utmaningar.

Under en följd av år hade Åtskillnadsverket gjort allt som stod i dess makt för att fullgöra den uppgift som klargjordes redan i Verkets namn, nämligen att hålla människor åtskilda och på alla sätt förhindra mänsklig samvaro, i synnerhet byggandet av personliga relationer. I Verkets avsiktsförklaring stod tydligt angivet att mänsklig samvaro utgör roten till allt ont och kan sätta mycket stora värden på spel, eftersom samvaro utgör grunden för människors möjligheter att hamna i samtal som kan väcka oönskade tankar och idéer av samhällsomstörtande karaktär till liv. Alla former av mänsklig kommunikation och idéutbyte måste därför bekämpas såsom samhällsfarliga.

Fortsätt läsa ”Åtskillnadsverket”

Sommararbete pågår

Den här tiden varje år de senaste fem åren har jag lagt allt annat åt sidan för att kunna ägna mig åt det roligaste jag vet: att göra ett Sommarprogram, som motvikt till radions politiskt korrekta program.

År 2020 är inget undantag. Greta Thunberg, Anders Tegnell, Micael Bydén, Mona Sahlin, Gry Forssell och en rad ointressanta artister och ”influencers” är vad radions P1 bjuder på. Gäsp! Producenten Bibi Rödöö har ansvarat för Sommar i P1 sedan 1996. Hon har sin egen politiskt korrekta lekhage och är en garant för att de utvalda programledarna aldrig går över det förutsägbaras gränser.

Fortsätt läsa ”Sommararbete pågår”

Saker som jag inte förstår (och heller aldrig kommer att försöka förstå)

Kalla mig gärna naiv. Men det finns saker som jag inte förstår. Allt fler företeelser lämnar mig i förundran, och jag misstänker att de kommer att öka i antal. Jag dristar mig också till att tro att det är en upplevelse som jag delar med många.

Jag börjar inse att en förmodligen hög andel människor dör med en stark känsla av förundran, obegriplighet och främlingskap. En känsla av att de förstår sig så lite på den här världen att de gör bäst i att lämna den.

Låt mig börja med något så trivialt som koltrasten, denna trivsamma stannfågel (i södra Sverige) som sjunger så vackert för oss. Koltrasten blir gärna bofast på samma ställe år efter år när den har hittat en plats där den trivs. Vi njuter av de vemodiga flöjttonerna i vårkvällarna. Men hur många har reflekterat över huruvida koltrasten har något minne?

Fortsätt läsa ”Saker som jag inte förstår (och heller aldrig kommer att försöka förstå)”

Vem bestämmer vem som ska få leva?

I min hall, alldeles innanför ytterdörren, ligger en förpackning munskydd. Dyrt betalda (500 kronor för 50 stycken) ur min egen ficka. Ingen får komma in i huset utan att ta på sig ett munskydd. Saken är inte förhandlingsbar. Det gäller livet.

Det här blir en lång text som kommer att vindla hit och dit, mellan personligt och allmängiltigt. Det kommer att handla om vem som har rätt att leva, om etisk härdsmälta, om obefintliga munskydd i hemtjänsten, äldreomsorgen som det perfekta sparobjektet, huruvida döden har svarta Fantomentrikåer och om skräck och rädsla som effektiva verktyg att styra människor.

Fortsätt läsa ”Vem bestämmer vem som ska få leva?”